Klinikernas kvalitetsarbete banade väg för Antibiotikasmarta sjukhus i Region Jönköping

Här berättar vårdutvecklaren Karolina Lidåker och biträdande verksamhetschefen Staffan Cewers, hur kirurgkliniken har bidragit till det antibiotikasmarta arbetet på sjukhusen.

Karolina Lidåker och Staffan Cewers. Foto: Region Jönköping.

Startade med insatser mot vårdinfektioner

Det var arbetet mot vårdrelaterade infektioner som blev deras drivkraft. ”Så här kan vi inte ha det” tänkte Karolina Lidåker, när hon tog del av statistiken över infektionerna för kirurgkliniken i region Jönköping. Det är en länsövergripande klinik med verksamhet på de tre sjukhusen Ryhov, Värnamo och Höglandssjukhuset. Siffrorna var inte anmärkningsvärda men känslan av att många infektioner hade kunnat undvikas, hängde över henne.

– Strukturen fanns redan. Vi hade sett över vilka situationer där risken var störst för vårdrelaterade infektioner, VRI. Det fanns undersköterskor som var kateter-coacher, sjuksköterskor med specialistkompetens inom sårvård, läkare som aktivt arbetade med frågan. Ändå drabbades våra patienter av VRI, säger hon.

Då fick regionens kliniker erbjudande om att påbörja arbetet för att diplomeras som antibiotikasmarta. Just antibiotikasmarta kliniker är Region Jönköpings län pionjärer inom. De startade sitt regionala arbete innan Antibiotikasmart Sveriges kriterier för sjukhusen fanns. Karolina Lidåker pratade med Staffan Cewers, biträdande verksamhetschef på kirurgkliniken och ansvarig i Jönköping. Ville kliniken vara med och driva utvecklingsarbete?

Började undersöka orsakerna

Deras första tanke var att infektionerna berodde på yttre omständigheter och att personalen hade gjort vad de kunnat. Men när de tittade närmare på eventuella orsaker visade det sig att det fanns mer kvar att göra.

– Strama-läkarna hade sina områden, men vi hade inte jobbat tillsammans tidigare. Nu flyttade vi fokus till att hela personalen skulle delta för att förebygga risker där vårdrelaterade infektioner kunde uppstå. Det fanns något för alla, säger Staffan Cewers.

Detta tankesätt ligger helt i linje med kriterierna för Antibiotikasmarta sjukhus där en viktig del av arbetet handlar om att öka samverkan mellan arbete inom vårdhygien, strama och patientsäkerhet. Genom att förebygga infektioner kan användningen av antibiotika minskas liksom utvecklingen av antibiotikaresistens.

– Vi började med utbildningarna på vår klinik redan våren 2024. Redan i november 2024 var kirurgkliniken klar för diplomering, säger Karolina Lidåker.

Att börja i det lilla och utgå från klinikens förutsättningar är rådet som hon vill ge till andra kliniker. Med hjälp av statistik valde de områden där det fanns störst utvecklingspotential. Teamarbete var grundläggande. För att bli en antibiotikasmart klinik behöver en viss andel, minst 80 procent av personalen ha gått utbildningarna som ingår i kriterierna för diplomeringen. Karolina Lidåker lyfter också särskilt det goda samarbetet mellan kirurgkliniken och funktionen Vårdhygien som varit. Detta har sen kunnat växlas upp i den handlingsplan som sjukhuset inför diplomering ska upprätta för vårdhygieniskt arbete.

Hela personalen behöver vara med

Staffan Cewers berättar att en skillnad från tidigare var att nu var även chefer involverade och fick samma utbildning som personalen. Cheferna såg till att personalen fick tid. De startade arbetsgrupper tillsammans med hygienombuden. Det motsvarar kraven i sjukhuskriterierna om att sjukvårdspersonal och andra yrkesgrupper ges utbildning i basala hygienrutiner och andra smittförebyggande åtgärder.

– Alla vet vad vi pratar om nu. Vi har fått en gemensam kunskapsbas och det är inte bara strama-läkare som driver frågorna, säger Staffan Cewers.

Personalen är också med på ett annat sätt och ser till att rutiner för basal handhygien och vårdhygien följs. Även i behandlingssituationer tar fler yrkesgrupper en aktiv roll.

– Efter en operation behöver patienten hjälp med att komma på fötter eftersom sängliggande ökar risken för bland annat lunginflammation. Undersköterskor och sjuksköterskor har en avgörande roll, att se till att patienten aktiveras och kommer igång igen, säger Staffan Cewers.

De har också, som vad de tror, enda klinik i landet skapat ett VRI-råd. Det består av olika funktioner som träffas regelbundet för att dela kunskap mellan professionerna. Rådet består av vårdenhetschef, hygienombud, kateter-coach, läkare, vårdadministratör, representant för rehabcentrum, samt chef för sjukgymnastik och arbetsterapi. Deltagarna bidrar med kunskap in i gruppen och för sedan ut till kollegorna.

– Vi är stolta över att diplomeringen av klinikerna har banat väg för att hela sjukhusen nu är diplomerade, säger Karolina Lidåker.

Fakta om sjukhusen i Region Jönköpings län

• I maj 2026 diplomeras alla tre sjukhusen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, Höglandssjukhuset i Eksjö och Värnamo sjukhus, som antibiotikasmarta sjukhus.
• 21 av 25 klinikerna uppnår regionens egna kriterier för Antibiotikasmart klinik. De senaste diplomerades 2025. Samtliga kliniker bedriver systematiskt arbete med vårdhygienisk egenkontroll i grunden.
• Region Jönköpings län har lägst andel kinoloner av urinvägsantibiotika till kvinnor 18-79 år. Siffran fortsätter att gå ner.
• De ligger lägst i landet när det gäller antibiotikaanvändning totalt och näst lägst av antibiotikarecept per 1000 invånare och år.

De driver arbetet för antibiotikasmart verksamhet i Jönköping

I teamet för vårdhygien och Strama ingår 7 personer.

Carl Fridolfsson är Strama-koordinator och har hållit ihop arbetet mot Antibiotikasmarta sjukhus i Region Jönköpings län.