Den 4 april 2025 hölls ett webbinarium där utredare på Folkhälsomyndigheten presenterade den årliga rapporten Folkhälsan i Sverige.
Folkhälsan i Sverige
LyssnaFolkhälsan i Sverige är en del i myndighetens samlade uppföljningssystem för en god och jämlik hälsa. Den utgår från det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och olika aspekter av hälsa. Sammantaget ska uppföljningen visa utvecklingen mot det övergripande folkhälsopolitiska målet.

-
Publicerat om jämlik hälsa
Här hittar du publicerat material inom Folkhälsan i Sverige.
-
Resultat per målområde
Viktiga aspekter av folkhälsan och dess förutsättningar skildras med kärnindikatorer uppdelat i det folkhälsopolitiska ramverkets åtta målområden och ett avsnitt om hälsa.
-
Resultat på läns- och kommunnivå
Följ och hämta statistik.
-
Hur hänger livsvillkor och hälsa ihop?
För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor.
-
Kärnindikatorer
Sammanfattning av de kärnindikatorer som Folkhälsomyndigheten har tagit fram för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.
-
Så här jobbar vi med folkhälsorapportering
I rapporteringssystemet ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer.
-
Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet
Uppföljning i den nya stödstrukturen för det statliga folkhälsoarbetet.
Utvalt innehåll

Folkhälsan i Sverige 2025 – Webbinarium

Årsrapport 2025
En sammanfattning av utvecklingen av folkhälsan och förutsättningar för hälsa utifrån det folkhälsopolitiska ramverkets övergripande mål och åtta målområden med särskild fokus på jämlik hälsa.

Ökar eller minskar ojämlikhet i hälsa?
Denna rapport är ett första steg i att ta fram ett underlag för att på ett mer ingående sätt följa om utvecklingen av ojämlikhet i hälsa går i riktning mot det övergripande folkhälsopolitiska målet.

Att mäta ojämlikhet i hälsa i praktiken
I denna rapport redovisas hur du kan genomföra, illustrera och förstå analyser av ojämlikhet i förutsättningar för hälsa, och i hälsa, utifrån det folkhälsopolitiska ramverket.

Datadrivet folkhälsoarbete i Karlskrona
Malin Hildingsson, strateg i social hållbarhet i Karlskrona kommun, berättar hur hon använder sig av nationella data och olika kunskapsstöd för att skapa bästa möjliga uppföljning och hålla sig uppdaterad inom folkhälsoområdet
Nyheter
-
Ny stor kartläggning av psykisk hälsa hos personer över 65 år
Publicerad:En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler mötesplatser och aktiviteter, ökad delaktighet, tillgänglig samhällsservice och anpassade boenden.
-
Varning för falska filmer
Publicerad:Bedragare utnyttjar Folkhälsomyndigheten och tidigare statsepidemiologen Anders Tegnell för att lura folk att köpa olika produkter, via Facebook. Filmerna är falska, och har polisanmälts.
-
Stöd och insatser för elever på komvux kan bidra till en god och jämlik hälsa
Publicerad:En ny studie visar att hälsan bland grupper av elever på kommunal vuxenutbildning, komvux, skiljer sig åt. Hälsan kan påverka om man klarar av sin utbildning, och därför kan stöd och insatser behövas.
Publikationer
-
Samma behov – andra förutsättningar – Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser
Publicerad:Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att kartlägga äldres psykiska hälsa och ohälsa. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag
-
Litteraturöversikt – Faktorer som främjar psykiskt välbefinnande bland äldre
Publicerad:Underlagsrapporten sammanställer internationell forskning om äldre personers upplevelser av vad som främjar deras psykiska välbefinnande.