Åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika

För att minska skador och dödsfall i så stor utsträckning som möjligt behövs olika insatser på flera nivåer i samhället, till exempel genom att

• förebygga narkotikaanvändning och minska efterfrågan på narkotika
• begränsa tillgången till narkotika, bland annat genom att Folkhälsomyndigheten föreslår reglering av nya psykoaktiva substanser
• ha god tillgång till vård- och behandlingsinsatser, inklusive vård för psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser
• erbjuda skademinimerande åtgärder (även kallat harm reduction) som läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) och naloxon för att häva opioidöverdoser och sprututbyten.

Narkotikaförebyggande arbete

Klassificering av nya psykoaktiva substanser (NPS)

Här kan du läsa mer om de åtgärder som hör till den fjärde punkten, och som har genomförts i Sverige eller är under utveckling.

Naloxon för att häva överdoser

Naloxon är ett läkemedel som häver överdoser av opioider, till exempel heroin, metadon och fentanyl och en hög tillgång till naloxon minskar antalet narkotikarelaterade dödsfall. I juli 2024 blev naloxon receptfritt och går att köpa på apotek.

I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende finns också rekommendationen att hälso- och sjukvården bör erbjuda naloxon och utbildning till personer med risk för opioidöverdos.

Nationella riktlinjer: missbruk och beroende (socialstyrelsen.se)

Socialstyrelsen har i samarbete med bland annat Folkhälsomyndigheten också tagit fram informationsmaterial och samtalsstöd om naloxon för dessa personer.

Naloxon kan häva överdoser av opioider (socialstyrelsen.se)

Sprututbyte för att minska infektion och ohälsa och nå personer som injicerar droger

Personer som injicerar droger har en ökad risk att infekteras av infektionssjukdomar såsom hiv och hepatit B och C. Sjukdomarna kan spridas när man delar kanyler och sprutor. På en sprututbytesmottagning kan personer som injicerar droger byta sina använda injektionsverktyg mot nya.

Huvudsyftet är att begränsa infektion, men verksamheten gör också att personer som injicerar kan få tillgång till testning, vaccination och behandling. På sprututbyten kan även naloxon delas ut. Dessutom kan den fungera som en ingång för att möta en ibland svårnådd och utsatt grupp, etablera kontakt och motivera till behandling.

År 2024 finns sprututbyten i samtliga regioner i Sverige, men det behövs i fler städer i varje region. I dag finns också effektiva mediciner för att behandla hepatit C, och WHO har fastställt målet att eliminera hepatit C i världen till 2030. Det finns även effektiva mediciner för att behandla hiv.

Läkemedelsassisterad behandling för att behandla opioidberoende och minska antalet dödsfall

Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO, även kallat substitutionsbehandling) består av behandling med läkemedel som utgör narkotika och som godkänts för behandling av opioidberoende. Behandlingen bör även innehålla psykologisk eller psykosocial behandling alternativt sociala stödinsatser.

Behandlingen har flera syften: förebygga återfall, förbättra sociala funktioner och minska medicinska komplikationer, smittspridning och dödlighet. Eftersom majoriteten av de narkotikarelaterade dödsfallen innefattar opioider, är behandlingen viktig för att minska antalet dödsfall.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas läkemedelsassisterad behandling med buprenorfin för personer med opioidberoende.

Nationella riktlinjer: missbruk och beroende (socialstyrelsen.se)

Antal patienter med läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende (LARO) har ökat avsevärt sedan 2006. År 2023 fick runt 4 700 patienter ett LARO-läkemedel för opioidberoende utskrivet på recept. En betydande andel LARO-läkemedel lämnas ut på mottagningar istället för att hämtas ut på apotek. Detta gör att de inte registreras i läkemedelsregistret. Det finns inga uppgifter om antalet LARO-patienter som får sina läkemedel via mottagningarna. Det totala antalet patienter i LARO-behandling är därmed okänt.

Ett varningssystem för att motverka narkotikarelaterad dödlighet (VSN)

Varningssystem Narkotika (VSN) är ett nätverk med en tillhörande webbportal som underlättar för myndigheter, hälso- och sjukvård och socialtjänst att dela information, kunskap och varningar som kan bidra till att förebygga skador och dödsfall orsakade av narkotika.

• Varningssystem Narkotika (VSN)
• Intresseanmälan att ansluta till Varningssystem Narkotika (VSN)

Så många fick narkotikarelaterad vård 2023

Runt 26 800 personer fick vård för narkotikarelaterade huvuddiagnoser under 2023 (en person kan förekomma i flera källor och då räknas mer än en gång).

År 2023 vårdades ungefär 8 423 personer för första gången. Majoriteten av dessa var män (57 procent) och den största åldersgruppen var 15–19-åringar. De flesta hade använt flera olika substanser och ingen primärdrog kunde identifieras. I de fall en substans har varit möjlig att identifiera som huvuddiagnos har sedativa/hypnotika (till exempel bensodiazepiner), stimulantia som amfetamin (ej kokain) samt kokain ökat mest.

Läs mer

• Narkotikarelaterade dödsfall
• Problematiskt narkotikabruk
• Skador till följd av narkotika
• Rapport om hepatiteliminering i Sverige
• Opioid-related deaths: health and social responses (euda.europa.eu)