Tillsynsvägledning om legionella

Legionella är en bakterie som förekommer naturligt i jord, sjöar och vattendrag. Om de får växa till i tekniska installationer kan de medföra en smittorisk för människor. Legionella smittar via inandning av små vattendroppar (aerosoler) och kan smitta via exempelvis vattensystem i fastigheter med tappvatten och duschar, bubbelpooler, fontäner, kyltorn och andra system som sprider aerosoler. Legionellabakterier kan ge upphov till två sjukdomar, pontiacfeber som är en influensaliknande sjukdom, och legionärssjuka som är en allvarlig form av lunginflammation.

Risken för att legionellabakterier ska föröka sig är störst när vattnet är stillastående och temperaturen är mellan 20 och 45 °C. Legionellabakterier växer ofta tillsammans med andra mikroorganismer och hittas därför ofta i biofilm, en typ av beläggning bestående av mikroorganismer, som nästan alltid finns på insidan av vattenrör och vattentankar. De kan även föröka sig inuti amöbor och andra protozoer vilket gör bakterien svårare att få bort. Biofilmen kan skydda både mot desinfektionsmedel och tillfälliga temperaturhöjningar av vattnet.

Det finns olika arter av legionella och den som oftast ses vid sjukdomsfall är Legionella pneumophila. Men det har visat sig att ett stort antal andra arter kan orsaka sjukdom hos människa. Ett exempel är Legionella longbeachae som kan smitta via jord.

Temperaturen är avgörande

För att minska risken för att legionellabakterier ska tillväxa är det viktigt att varmt vatten hålls varmt, och kallt vatten hålls kallt. Temperaturen på tappvarmvatten bör inte understiga 50 °C i någon del av installationen. Om det finns cirkulationsledning för varmvatten ska installationerna utformas så att temperaturen på det cirkulerande varmvattnet inte understiger 50 °C. Om fastigheten har en varmvattenberedare eller annan behållare där varmvattnet kan bli stillastående bör temperaturen i denna inte understiga 60 °C.

För att förebygga förekomst av legionella är det viktigt att utföra regelbundna temperaturkontroller på lämpliga ställen. Vanligtvis kontrolleras vattentemperaturen vid tappställen och i undercentralen i fastigheten, men vid noggrannare utredning av avvikelser eller vid sjukdomsfall kan en mer omfattande temperaturkontroll och andra åtgärder behövas.

Skötsel av vattensystem

För att minska risken för att människor ska smittas av legionella är det viktigt att tappvattensystem kontrolleras och sköts på rätt sätt. Rutiner för detta bör ingå som en del av en verksamhetsutövares eller fastighetsägarens egenkontroll enligt miljöbalken.

Egenkontrollprogram för tappvattensystem kan exempelvis innehålla

• rutiner för att kontrollera kall- och varmvattentemperaturer
• rutiner för att genomföra regelbunden spolning vid tappställe och duschar, särskilt om delar av en byggnad står tom under en längre tid
• rutiner för åtgärder (sanering) vid konstaterade förhöjda halter av legionella.

Förebyggande rutiner och kontroller är extra viktiga i verksamheter där det kan finnas känsliga personer, exempelvis i särskilda boenden för äldre. Även byggnader som periodvis inte används, eller där en del av byggnaden inte används, kan behöva ha särskilda rutiner för att förebygga legionellatillväxt.

Frågor och svar om legionella

Här har vi samlat svar på vanliga frågor kopplade till tillsyns- och smittspårningsärenden om legionella.

Frågor och svar om legionella

Läs mer

• Legionella i miljön – en kunskapssammanställning om hantering av smittrisker
• Sjukdomsinformation om legionellainfektion
• Legionellainfektion – sjukdomsstatistik
• Legionella i vatten (boverket.se)