Du kan själv ta fram statistik
I FolkhälsoStudio kan du själv dela upp statistiken på olika sätt samt ta fram tabeller och grafer.
Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos ungdomar 16–19 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för ungdomar i gymnasieåldern.
Andelen med övervikt och obesitas bland ungdomar i gymnasieåldern (16–19 år) har ökat sedan början på 1980-talet (figur 1). Bland pojkar ses en dubblering av andelen med övervikt mellan 1980/1981 och 2020/2021, medan flickor verkar ha haft en kraftigare ökning.
Figur 1. Andel (procent) 16–19-åriga ungdomar som har övervikt eller obesitas fördelat på kön. ULF 1980/1981–2021, HLV 2004–2020.

Andelen med övervikt eller obesitas bland ungdomar i gymnasieåldern (16–19 år) uppskattades till 21 procent bland både flickor och pojkar enligt undersökningen Hälsa på lika villkor (HLV) 2020 (figur 2). Av dessa hade 15 procent övervikt och 6 procent obesitas. Data från Statistiska centralbyrån (SCB) och undersökningarna för levnadsförhållanden (ULF) för samma åldersgrupp visar att förekomsten av övervikt år 2021 för flickor var 14 procent och 16 procent bland pojkar. Förekomsten av obesitas var strax under 3 procent för flickor och 6 procent för pojkar.
Figur 2. Andelen (procent) med övervikt och obesitas bland 16–19-åringar uppdelat på kön i två olika undersökningar.

Statistiken baseras på enkätdata från SCB:s Undersökningar av levnadsförhållende (ULF) samt Folkhälsomyndighetens undersökningen Hälsa på lika villkor (HLV).
Båda undersökningarna använder självrapporterade uppgifter på längd och vikt. Det är sannolikt att den faktiska förekomsten av övervikt och obesitas är högre, men undersökningarna ger en bra bild av utvecklingen över tid. Skillnaderna mellan undersökningarna kan dels bero på de olika tidsperioderna och populationerna. Men även att SCB använde WHO:s definition för vuxna för att klassificera övervikt och obesitas medan Folkhälsomyndigheten använde WHO:s tillväxtkurva, vilket gör att gränsen för övervikt och obesitas skiljer sig åt.
Faktabladet redovisar de vanligaste nationella och internationella tillväxtkurvorna samt skillnaden dem emellan.
Faktabladet jämför självrapporterad och objektiv längd och vikt bland barn och unga från den internationella litteraturen och svenska undersökningar.
I FolkhälsoStudio kan du själv dela upp statistiken på olika sätt samt ta fram tabeller och grafer.