Tydliga skillnader i hur mycket olika grupper vistas i naturen
Att vara i naturen kan påverka möjligheten till en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Men en ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar på tydliga skillnader i hur ofta olika grupper i befolkningen vistas i naturen.
Ju högre utbildningsnivå eller inkomst man har, desto vanligare är det att vistas ute i naturen. Resultaten visar även att kvinnor vistas i naturen mer än män och äldre är ute mer än yngre. Personer födda i Sverige och Norden är ute i naturen mer än dem som är födda i övriga Europa, och särskilt jämfört med personer födda utanför Europa. Personer med funktionsnedsättning vistas mindre i naturen än dem utan funktionsnedsättning.
– Det är tydligt att de som är ute mindre i naturen är samma grupper i samhället som generellt har en sämre hälsa, säger Elisabet Olofsson, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Yngre barn är mindre i naturen i dag jämfört med tidigare, men bland ungdomar har vistelse i naturen ökat de senaste 15 åren. Vuxna var mer ute i naturen under covid-19-pandemin, men är nu tillbaka på samma nivå som före pandemin.
Statistiken en del av ett regeringsuppdrag
Statistiken i rapporten är en del av ett regeringsuppdrag och ska utvecklas ytterligare. Nästa steg är att bättre förstå vad som motiverar människor att vara ute i naturen, och vilka orsaker som ligger bakom att vissa grupper är ute lite eller inte alls. Sverige har tio friluftslivsmål, och det övergripande målet är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv med allemansrätten som grund.
̶– För att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen är det viktigt att alla har möjlighet att vistas i naturen, och det finns skäl att rikta särskilda insatser till de grupper som vistas där minst i dag, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.