Rapporter om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer
LyssnaHär hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.
Den vuxna befolkningens matvanor
Det vi äter påverkar vår hälsa. Folkhälsomyndigheten följer den vuxna befolkningens matvanor med hjälp av fyra indikatorer i undersökningen Hälsa på lika villkor. Dessa indikatorer ger sammantaget en indikation om matvanor hos vuxna och de speglar konsumtionen av till exempel fett, tillsatt socker och fullkorn. Indikatorerna är konsumtion av grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt sötad dryck.
Miljöhälsorapport 2024
En god boende- och närmiljö är ett av åtta målområden i folkhälsopolitiken. Miljöhälsorapport 2024 syftar till att ge en översikt av miljöfaktorer som luftkvalitet, buller, grönska samt inomhusmiljö och de viktigaste trenderna. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och tjänstemän inom samhällsplanering och hälsoskydd. Publikationen bygger på data från Miljöhälsoenkäten, en undersökning som Folkhälsomyndigheten genomför vart fjärde år.
-
Boende- och närmiljö påverkar vår hälsa – Miljöhälsorapport 2024
Publicerad:Rapporten syftar till att ge en översikt av miljöfaktorer som luftkvalitet, buller, grönska samt inomhusmiljö och de viktigaste trenderna.
Årsrapporter om utvecklingen av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige
Fallen av anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar fortsätter att minska, men det finns grupper som drabbas mer. Folkhälsomyndigheten följer antalet fall av olika sjukdomar för att kunna identifiera utbrott och vidta lämpliga åtgärder.
På sidan om årsrapporter för anmälningspliktiga sjukdomar hittar du:
- årssammanfattning
- detaljerad information om utvecklingen av varje sjukdom
- tabellsamling över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige.
I tabellsamlingen finner du statistik i form av antal rapporterade fall och incidens över anmälningspliktiga sjukdomar, exempelvis klamydia och tuberkulos. Statistiken presenteras fördelat på län, kön och åldersgrupper samt över tid.
Årsrapporter för anmälningspliktiga sjukdomar
Den svenska narkotikasituationen
Folkhälsomyndigheten samordnar och rapporterar varje år ett antal uppgifter som rör narkotikasituationen i Sverige till EU:s narkotikamyndighet, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA). I rapporten Den svenska narkotikasituationen sammanfattas resultaten inom flera olika områden från rapporteringen, som exempelvis användning av narkotika, narkotikabeslag, narkotikarelaterad vård och narkotikarelaterad dödlighet. Rapporten ges ut årligen.
-
Den svenska narkotikasituationen 2024
Publicerad:Rapporten ger en sammantagen bild av narkotikasituationen i Sverige och visar bland annat att användningen av narkotika ligger kvar på samma nivåer som tidigare.
Skolbarns hälsovanor i Sverige
Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn? Det tar Folkhälsomyndigheten reda på genom undersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen är internationell och genomförs vart fjärde år i ett femtiotal länder i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO). Urvalet är nationellt och redovisas därför enbart för riket.
Psykisk hälsa och suicid – nuläge och utveckling
Hur förekommande är psykiskt välbefinnande, psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid i Sverige? I denna rapport finns sammanställd statistik från olika datakällor som speglar nuläge och utvecklingen under 2000-talet, både bland barn och vuxna i olika åldrar. Rapporten vänder sig till dig som har i uppgift att planera eller fatta beslut i frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention på nationell, regional eller kommunal nivå.
-
Psykisk hälsa och suicid i Sverige – Statistik om nuläge och utveckling fram till 2022
Publicerad:Rapporten sammanställer statistik från olika datakällor för att ge en sammanfattande och aktuell lägesbild av psykisk hälsa och suicid, bland barn och vuxna, samt att beskriver utvecklingen under 2000-talet.