Sök publikationer

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 6 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Underlagsrapport inom regeringsuppdraget kartläggning av äldres upplevda psykiska hälsa och ohälsa Den här underlagsrapporten sammanställer internationell forskning om äldre personers upplevelser av vad som främjar deras psykiska välbefinnande. Resultaten visar att ä

Resultat från Skolbarns hälsovanor visar att tonåringar ägnar allt mer tid åt datorn och datorspel och att psykosomatiska besvär är vanligare bland dem som tillbringar mycket tid framför datorn eller tv:n.

Denna systematiska litteraturöversikt är en sammanställning av vetenskapligt publicerade studier som rör metoder för att förebygga spelproblem, med metaanalyser av de områden där detta var möjligt.

Rapporten kan användas som ett kunskapsunderlag inför framtida forskning och prioriteringar av förebyggande insatser inom området. Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.

Allmänna råd. Beslutade: 2 maj 2024. Gäller från och med: 15 maj 2024.

Grundförfattning. Beslutade: 8 maj 2025. Gäller från och med: 1 juni 2025.

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Ändringsförfattning. Beslutade: 16 december 2019. Gäller från och med: 15 januari 2020.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör lärande och utbildning och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

En undersökning av blodprover från öppenvården i åtta regioner Undersökningen visar att cirka 98 procent av befolkningen i åtta regioner 24 mars–5 maj 2025 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Andelen med antikroppar var hög i alla åldersgrupper, från 97

Ändringsförfattning. Beslutade: 30 november 2022. Gäller från och med: 1 mars 2023.

Ändringsförfattning. Beslutade: 18 oktober 2023. Gäller från och med: 1 december 2023.

Förskolan med den utformning som finns i den nordiska länderna har positiva effekter på barns hälsa och utveckling, det visar denna rapport som har tagits fram i samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och redovisar resultat från en systematisk litteraturöversikt i två

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Rekommendationer på finska för fysisk aktivitet och stillasittande för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige.

Blankett på meänkieli som kan användas av regionerna i samband med vaccination. Den kan fyllas i digitalt och skrivas ut på papper.

Blankett på rumänska som kan användas av regionerna i samband med vaccination. Den kan fyllas i digitalt och skrivas ut på papper.

Det här är den tredje delen i rapportserien och täcker veckorna 24-44 2020. Rapporten innehåller en genomgång av läget globalt, i Europa och i Sverige avseende övervakningen av genetiska grupper. Rapporten visar fördelningen av genetiska grupper över tid samt analyserar förändringar av genetiska

I rapporten redovisas data från den senaste undersökningen, i en studie som pågått sedan 1987, om allmänhetens kunskap, attityder och förhållningssätt till hiv.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.