Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om cryptosporidiuminfektion
LyssnaCryptosporidiuminfektion orsakas av en parasit som förekommer globalt och som kan orsaka mag/tarmsymtom hos människor. Parasiten kan spridas via förorenat vatten och mat, eller vid kontakt med infekterade djur eller människor. I Sverige rapporteras cirka 700 fall per år.
Sidans information
Vad orsakar cryptosporidiuminfektion och hur sprids sjukdomen?
Cryptosporidiuminfektion är zoonotisk, det vill säga en sjukdom som kan spridas mellan djur och människor. Sjukdomen orsakas av parasiten Cryptosporidium. Det finns ett flertal olika arter av Cryptosporidium, men det är främst två som är förknippade med infektion hos människor: Cryptosporidium parvum (C. parvum) och Cryptosporidium hominis (C. hominis).
För att föröka sig måste Cryptosporidium ha en värd. Människor, nötboskap, (särskilt kalvar), får, getter och andra djur kan vara värdar. Cryptosporidium kan inte föröka sig utanför sin värd.
I Sverige är C. parvum den art som oftast drabbar människor. C. parvum är även vanligt förekommande hos framför allt yngre djur som hos kalvar. C. hominis har så gott som uteslutande påträffats hos människor. Även andra arter av Cryptosporidium med zoonotisk potential förekommer hos människor.
Smittämnet utsöndras i så kallad oocystform med avföringen. Oocystorna är tåliga och kan överleva länge i exempelvis vatten och är motståndskraftiga mot klorering. Smitta kan ske via fekalt förorenade livsmedel, direktkontakt med en människa eller ett djur samt via dricksvatten och badvatten. En infekterad individ kan utsöndra stora mängder oocystor och infektionsdosen är liten, det vill säga en person behöver endast få i sig en liten mängd av smittämnet för att bli sjuk.
Symtom och behandling
Inkubationstiden, det vill säga tiden från att man har blivit smittad tills man får symtom, är cirka sju dagar (två till tolv dagar har angetts).
Sjukdomsbilden karaktäriseras av vattniga diarréer, buksmärtor, illamående, huvudvärk och feber. Kräkningar är mindre vanliga. En del smittade får inga symtom alls. Komplikationer är ovanliga, men om patienten har ett nedsatt immunförsvar kan diarrén vara livshotande. Specifik behandling saknas, vården inriktas i stället på att behandla patientens symtom.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Sjukdomen övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar, omvärldsbevakning samt sjukdomsspecifik övervakning. Sjukdomen kan diagnostiseras på landets mikrobiologiska laboratorier. Ytterligare typning av smittämnets arvsmassa med molekylärbiologiska metoder kan genomföras vid Folkhälsomyndighetens laboratorium.
Förebyggande åtgärder
God hand-, vatten- och livsmedelshygien förebygger smitta, liksom god handhygien vid direktkontakt med djur som kalvar, lamm etcetera.
Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Cryptosporidiuminfektion är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen samt till Folkhälsomyndigheten.
Exempel på tidigare utbrott
Två mycket stora dricksvattenburna utbrott har inträffat i Sverige: i Östersund 2010 och strax därefter i Skellefteå 2011. I Östersund smittades ungefär 27 000 personer och i Skellefteå cirka 20 000 personer. Utbrotten orsakades av samma subtyp av Cryptosporidium hominis och hängde sannolikt samman. Invånarna fick koka dricksvatten under flera månader och utbrotten orsakade stora kostnader för samhället. Efter utbrotten har stora investeringar i dricksvattenberedning genomförts i Sverige med bland annat införande av UV-behandling.
År 2002 inträffade ett utbrott kopplat till en utomhusbassäng då cirka 1 000 personer insjuknade efter att de badat i bassängen. Eftersom Cryptosporidium tål klor avdödas den inte vid konventionell klorbehandling i bassänger.
Under senare år har de flesta utbrott kunnat kopplas till konsumtion av färska bladgrönsaker, odlade både i Sverige och utomlands. Under hösten 2019 pågick flera samtidiga utbrott kopplade till bladgrönsaker där grönkål och spenat misstänktes vara orsaken till smitta. Under december 2023 utreddes ett utbrott där grönkålssallad från en salladsbar i en butik misstänktes orsaka utbrottet.