Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om hepatit A
LyssnaHepatit A orsakas av ett virus som kan ge upphov till gulsot. Sjukdomen förekommer globalt och sprids då främst via avloppsförorenat vatten, men kan även smitta från person till person eller via livsmedel. Årligen rapporteras cirka 100 fall i Sverige, varav knappt hälften har smittats i Sverige.
Sidans information
Vad orsakar hepatit A och hur sprids sjukdomen?
Hepatit A orsakas av ett RNA-virus som tillhör familjen picornavirus.
Hepatit A-virus utsöndras med avföringen från smittade människor och kan spridas via mat eller vatten som antingen har kontaminerats från en smittad person eller förorenats med avloppsvatten. Hepatit A-virus överlever länge i vatten och kan anrikas i till exempel ostron och musslor som därmed utgör en möjlig smittkälla. Smittan kan spridas direkt från person till person vid mycket nära kontakt inom till exempel samma hushåll eller förskola, men även via sexuella kontakter.
Barn upp till sju års ålder blir sällan nämnvärt sjuka trots att de har smittats av hepatit A. De kan ändå utsöndra virus och det finns en betydande risk att de smittar andra personer i sin omgivning. Man är smittsam både före och efter det att sjukdomen har brutit ut: sju till tio dagar före sjukdomsdebuten, och cirka en vecka efter det att symtomen uppträtt (totalt tre till fyra veckor).
Symtom och behandling
Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är två till sex veckor, i snitt fyra veckor.
Hepatit A-virus orsakar en inflammation i levern. Sjukdomen karakteriseras av feber, illamående och eventuellt kräkningar. Så småningom kan patienten bli gul i huden och ögonvitorna, en symtombild som brukar kallas gulsot. Mörk, portvinsfärgad urin och ljus, kittfärgad avföring kan förekomma. Alla sjuka blir inte gula, men de flesta är besvärade av trötthet och kan ha dålig matlust under veckor till månader. Hepatit A läker vanligen ut utan bestående men och sjukdomen blir aldrig kronisk. Dödligheten är låg, under en procent. Sjukdomen ger en livslång immunitet.
Specifik behandling saknas, vården inriktas på att behandla patientens symtom.
Diagnostik och behandling
Diagnosen ställs i regel kliniskt men verifieras genom att antikroppar mot virus påvisas i patientens blod. Hepatit A läker normalt utan bestående men. Dödligheten är låg, väl under en procent. Sjukdomen ger en livslång immunitet. Någon specifik behandling finns inte.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Sjukdomen övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar, omvärldsbevakning samt sjukdomsspecifik övervakning.
Sjukdomen kan diagnostiseras på landets mikrobiologiska laboratorier. Molekylär typning kan utföras vid Folkhälsomyndighetens laboratorium vid utredning av utbrott samt smittspårning.
Hepatit A-virus (Molekylär typning)
Förebyggande åtgärder
Vid resa till områden där smittan förekommer rekommenderas vaccin i förebyggande syfte. Efter vaccination med två doser varar skyddet minst 25 år.
Man bör vara noga med handhygienen i länder där smittan är vanligt förekommande. Man bör också säkerställa att man dricker rent vatten och äter mat som är tillagad. Hepatit A-virus dör vid kokning.
Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Hepatit A klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
Mer om anmälningspliktiga sjukdomar
Hepatit A är även en smittspårningspliktig sjukdom. När personer smittas med hepatit A i Sverige gäller det att snarast finna och undanröja smittkällan. I samtliga fall, alltså även när en person har smittats utomlands, kan åtgärder behöva vidtas för att förhindra fortsatt smittspridning. God handhygien, inte minst vid toalettbesök samt vid all mathantering, är viktig när det gäller att komma till rätta med fortsatt smittspridning.
Misstänkta inhemska vatten- eller livsmedelsburna utbrott ska meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen.
Exempel på tidigare utbrott
Under 2016 startade flera olika utbrott av hepatit A kopplat till sexuell smitta i Europa. Ett tjugotal länder, däribland Sverige, rapporterade till och med 2018 drygt 4 000 fall, varav majoriteten tillhörde gruppen män som har sex med män (MSM). Typningsresultat visade att det var tre olika varianter av genotypen IA som spreds i de olika länderna och gav upphov till utbrotten. Den främsta smittvägen misstänktes vara sexuell smitta och endast ett mindre antal fall av livsmedelsburen smitta rapporterades. I Sverige kunde 31 fall, varav 27 män och 4 kvinnor, kopplas till utbrotten. Majoriteten av dessa hade smittats utomlands, framför allt i Spanien.
Utbrott av hepatit A (Europa, 2016–2018)
Under 2018 inträffade ett utbrott då 20 personer insjuknade i hepatit A med subgenotyp IB. Gemensamt för samtliga fall var att de ätit frysta jordgubbar, i form av smoothies eller dessert, utan upphettning före förtäring. Utredningen visade att jordgubbarna importerats från Polen. Livsmedelsverkets analys av det aktuella partiet av jordgubbar visade att de innehöll samma stam av hepatit A-virus som de insjuknade personerna smittats av, varpå dessa jordgubbar återkallades.
Utbrott av hepatit A (Sverige, juni–juli 2018)
Under 2019 insjuknade elva personer i hepatit A med fem olika genotyp IIIA- stammar. Fallen hade regelbundet ätit färska dadlar från Iran men av olika varumärken. De analyser som gjordes av dadlarna kunde inte påvisa hepatit A-virus. Däremot liknade flera av virusstammarna som identifierades hos de smittade personerna danska och amerikanska stammar som åren innan kopplats till konsumtion av dadlar.
Utbrott av hepatit A (Sverige, februari–april 2019)
Under 2020 insjuknade nio personer i hepatit A med en identisk genotyp IA-stam. Fallen hade ätit frysta importerade bär, framför allt hallon, som inte upphettats före förtäring. Spårning visade att de två livsmedelskedjor där hallonen inhandlats hade en och samma producent av hallon i Serbien. De analyser som gjordes av hallonen kunde dock inte påvisa hepatit A-virus.
Utbrott av hepatit A (Sverige, juli–september 2020)