Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om parainfluensavirus
LyssnaHumant parainfluensavirus orsakar ofta milda luftvägsinfektioner med symtom från de övre och nedre luftvägarna. Viruset sprids vid nära kontakt mellan personer, genom små och stora droppar från luftvägarna. Sjukdomen parainfluensa förekommer i hela världen och är en vanlig orsak till krupp hos små barn.
Sidans information
Vad orsakar parainfluensa och hur sprids sjukdomen?
Humant parainfluensavirus (HPIV) tillhör virusfamiljen paramyxovirus och delas in i fyra olika typer: HPIV 1–4. HPIV 4 delas in i två undertyper: 4a och 4b. Viruset cirkulerar globalt och identifierades 1955 som det första förkylningsviruset.
Parainfluensavirus sprids genom
- direkt eller indirekt kontaktsmitta
- droppsmitta när en infekterad person nyser eller hostar.
Parainfluensavirus förekommer året runt men främst under höst och vinter.
Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är oftast mellan en och sju dagar.
Symtom och behandling
Parainfluensa ger oftast vanliga förkylningssymtom. Milda infektioner orsakade av parainfluensavirus kräver inte någon behandling.
Parainfluensavirus är en vanlig orsak till krupp hos små barn. Viruset infekterar näsan och kan sedan sprida sig nedåt mot struphuvudet och orsaka svullnad i slemhinnorna. Det kan leda till den typiska skällande hostan och ansträngda andning som ses vid krupp.
Det är ovanligt med allvarliga komplikationer vid parainfluensa. Ibland kan parainfluensavirus dock orsaka lunginflammation eller bronkiolit (akut infektion i de nedre luftvägarna) som ger andningssvårigheter och som kan leda till allvarlig sjukdom, framförallt hos äldre personer. För parainfluensa saknas specifik behandling och vården inriktas i stället på att behandla patientens symtom.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Det finns inget epidemiologiskt övervakningsprogram för sjukdomen vid Folkhälsomyndigheten utan sjukdomens utbredning följs via omvärldsbevakning.
Sjukdomen kan diagnosticeras på landets mikrobiologiska laboratorier. Analys utförs därför inte regelmässigt vid Folkhälsomyndigheten.
Förebyggande åtgärder
Det är viktigt att den som är sjuk med luftvägssymtom stannar hemma för att undvika att smitta andra. Ett annat sätt att minska smittspridning är genom att tvätta händerna ofta, i synnerhet efter att man har hostat eller nyst. Virus inaktiveras lätt av desinfektionsmedel.
I nuläget finns inget godkänt vaccin mot parainfluensa.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Anmälan ska dock göras till den regionala smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (2 kap. 5 § smittskyddslagen).