Sjukdomsinformation om botulism

Botulism är en sällsynt men allvarlig förgiftning som orsakas av ett toxin från den sporbildande bakterien Clostridium botulinum. Sjukdomen är inte en infektion i vanlig bemärkelse, utan symtomen uppstår när toxinet blockerar nervimpulser till musklerna, vilket kan orsaka förlamning i bland annat andningsmuskulaturen.

Vad orsakar botulism och hur sprids sjukdomen?

Clostridium botulinum är en sporbildande bakterie som är strikt anaerob, vilket innebär att den endast kan växa i syrefri miljö. Både sporerna och bakterierna förekommer naturligt i jord, djurspillning och bottenslam i vattendrag.

Sporerna kan även finnas i vissa livsmedel. Om tillagningen eller konserveringen är otillräcklig, kan sporerna utvecklas till bakterier som sedan förökar sig i en syrefri miljö. Detta kan i sin tur leda till produktion av ett extremt potent toxin, botulinumtoxin, som är ett av de starkaste toxiner som finns. Därför är det viktigt att förhindra att toxinet bildas. Det kan göras antingen genom att sporerna förstörs, eller genom att skapa en miljö i livsmedlet där bakterien inte trivs.

Smittvägar:

Klassisk botulism uppstår när man får i sig livsmedel där bakterierna förökat sig och bildat toxin, exempelvis i hemkonserver, fiskinläggningar, vakuumförpackad fisk eller korv.
Sårbotulism är en ovanligare form, där bakterierna infekterar ett sår i en syrefri miljö, exempelvis vid dålig blodförsörjning eller kraftig bakterieförorening.
Spädbarnsbotulism är också ovanlig och drabbar främst barn under sex månader som fått i sig bakterier eller sporer via till exempel honung eller jord. Bakterierna kan sedan föröka sig i barnets tarm och producera toxin, eftersom den egna tarmfloran ännu inte har hunnit utvecklas tillräckligt för att hämma tillväxten.
Vårdorsakad botulism är en mycket ovanlig form som kan uppstå efter medicinska eller kosmetiska injektioner med botulinumtoxin (till exempel Botox), särskilt om preparatet är förfalskat eller hanteras fel.

Sjukdomen smittar inte från person till person.

Symtom och behandling

Tiden från förtäring till insjuknande (inkubationstiden) är vanligtvis 12 till 36 timmar, men kan i vissa fall vara både kortare och uppgå till flera dagar.

De vanligaste symtomen vid klassisk botulism är

illamående, kräkningar och diarré (ibland förstoppning)
allmän sjukdomskänsla, yrsel, trötthet och muntorrhet
ögonmuskelförlamning som kan ge synstörningar och dubbelseende
halsont och talsvårigheter
i allvarliga fall tilltagande andningsförlamning.

Eftersom symtomen orsakas av ett toxin, har antibiotika ingen effekt. Behandlingen består främst av att lindra symtomen, ofta med respiratorvård vid andningspåverkan. Motgift i form av antitoxin kan ges för att neutralisera toxinet, men har bäst effekt om det ges tidigt i sjukdomsförloppet. Sjukdomen kan få ett dödligt förlopp om den inte behandlas i tid.

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Sjukdomens utbredning övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar och omvärldsbevakning.

Folkhälsomyndigheten utför inte analyser för att påvisa botulinumtoxin eller Clostridium botulinum utan hänvisar dessa frågeställningar till Statens Serum Institut i Danmark.

Botulinumtoxin (Toxin/Virulenstest)

Förebyggande åtgärder

Förebyggande av klassisk botulism bygger främst på god livsmedelshygien och säker konserveringsmetodik.

Så minskar du risken för att bli sjuk (livsmedelsverket.se)

Det finns inget vaccin mot botulism.

Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Botulism är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom. Inträffade fall ska anmälas av både behandlande läkare och laboratorium till smittskyddsläkaren i regionen samt till Folkhälsomyndigheten.

Vid inhemskt smittade fall ska kommunens miljökontor (eller motsvarande) underrättas för att möjliggöra spårning av misstänkta livsmedel. Redan misstanke om botulism bör leda till omedelbar telefonkontakt med smittskyddsläkare och kommunens miljökontor. Det kan även vara aktuellt att kontakta Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket. Det är av största vikt att andra personer som kan ha ätit av samma livsmedel spåras, samt att de som eventuellt har förgiftad mat i hemmet informeras så snabbt som möjligt. Eftersom botulism är en mycket allvarlig och ovanlig sjukdom som ofta orsakas av livsmedel, räknas, till skillnad från andra sjukdomar, även endast ett fall som ett utbrott.

Exempel på tidigare utbrott

Sedan 1969 har totalt drygt 30 fall av botulism rapporterats i Sverige. I fyra fall har kryddsill identifierats som smittkälla, fyra personer har smittats av rökt lax och tre personer av gravad fisk.
Ett exempel är en kvinna som insjuknade ett dygn efter att ha ätit varmrökt lax. Hon drabbades först av illamående och svimningskänsla, följt av dubbelseende, muntorrhet och talsvårigheter. Toxin påvisades både i hennes prover och i fisken. Ytterligare sju personer hade ätit av samma fisk och två av dem utvecklade mildare symtom. Utredningen visade att laxen hade förvarats vid för hög temperatur.
I andra länder har utbrott av botulism rapporterats efter förtäring av livsmedel som vitlök inlagd i olja, yoghurt med nötmassa samt mjuka dessertostar.
Spädbarnsbotulism är relativt ovanligt i Sverige. Sedan 1969 har elva inhemskt smittade spädbarn rapporterats. I två av fallen var honung den troliga smittkällan. Fyra fall bedömdes ha samband med grävarbeten i närheten av barnets vistelsemiljö, medan smittkällan i de övriga fem fallen förblev oklar.
Ett utbrott har beskrivits i USA, där under ett års tid fyra spädbarn inom samma geografiska område insjuknade i botulism. Den mest sannolika smittkällan var kontakt med, eller inandning av, jord som innehöll sporer av Clostridium botulinum. I samtliga fall hade grävarbeten utförts i närheten av barnens bostäder dagarna före insjuknandet.
Fall av sårbotulism (inklusive ett från Sverige) har rapporterats hos personer som injicerar droger intravenöst.

Läs mer