Statistik över spelproblem i Sverige

Det förebyggande arbetet utgår från omfattningen och fördelningen av spelproblem. Det är därför viktigt att kartlägga problemen. Ett första steg är att ta del av statistiken på området.

Här sammanfattar vi statistik om spelproblem först i korthet. Längre ner på sidan presenterar vi omfattningen mer i detalj utifrån:

• den nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?" (HLV)
• Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) nationella skolundersökning

Spelproblem i korthet

• Riskabelt spelande förekommer, enligt HLV 2024, hos:
  • 3 procent av befolkningen 16–84 år
  • 6 procent av männen och 1 procent av kvinnorna 16–84 år
  • 4 procent i åldersgruppen 16–29 år (högst andel) och 2 procent i åldersgruppen 65–84 år (lägst andel)
  • 5 procent av personer med förgymnasial eller gymnasial utbildning och 2 procent av dem med eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25–84 år.
• Hos unga förekommer riskabelt spelande hos:
  • 10 procent balnd pojkar och 1 procent bland flickor i årskurs 9
  • 14 procent bland pojkar och 1 procent bland flickor i årskurs 2 i gymnasiet (CAN 2025).
• 130 000 personer delar hushåll med någon som har ett problemspelande. 40 000 av dessa är barn (Swelogs 2021).

Spelproblem vanligare bland män och killar

Sammanfattningen ovan visar att män och killar är överrepresenterade i alla kategorier av spelproblem och i alla mätningar. Det gäller alltså oavsett om det rör omfattning av spelproblem i befolkningen, spelavstängning eller behandlingsstatistik.

Riskabelt spelande relativt konstant över tid

Riskabelt spelande avser spelande som medför en eller flera negativa konsekvenser. Sedan riskabelt spelande började mätas i Nationella folkhälsoenkäten 2014 har andelen i befolkningen legat relativt konstant runt 3–4 procent. Andelen bland kvinnor har varierat mellan 1 och 2 procent, medan andelen bland män har legat runt 6 procent (Figur 1).

Figur 1. Förändring av andelen med riskabelt spelande mellan 2014 och 2024 (HLV).

Riskabelt spelande är högre bland män men avtar med ökande ålder

Riskabelt spelande är högst i åldersgruppen 16–29 år (4 procent) och lägst bland personer som är 65 år eller äldre (2 procent). Andelen avtar successivt med ökande ålder.

Bland män är andelen med riskabelt spelande markant högre än bland kvinnor i alla åldersgrupper (Figur 2). Totalt har 6 procent av männen ett riskabelt spelande, jämfört med 1 procent av kvinnorna. Störst skillnad mellan män och kvinnor finns i den yngsta åldersgruppen (16–29 år). Där är andelen 8 procent bland männen och 1 procent bland kvinnorna. Bland män avtar det riskabla spelandet successivt med ökande ålder, men bland kvinnor är skillnaderna mellan åldersgrupperna betydligt mindre och inte statistiskt signifikanta.

Figur 2. Andel med riskabelt spelande i olika åldersgrupper totalt och uppdelat på kön, 2014–2024 (HLV).

Riskabelt spelande är högst bland personer med lägre utbildning

Andelen med riskabelt spelande är högst bland personer som har förgymnasial eller gymnasial utbildning (4 procent) och lägst bland dem med eftergymnasial utbildning (2 procent) i befolkningen 25–84 år (Figur 3).

Bland män är andelen mellan 5 och 6 procent bland dem med förgymnasial eller gymnasial utbildning och knappt 4 procent bland dem med eftergymnasial utbildning. Bland kvinnor är andelen mellan 2 och 3 procent bland dem med förgymnasial eller gymnasial utbildning och 1 procent bland dem med eftergymnasial utbildning. Män har högre andel med riskabelt spelande på alla utbildningsnivåer.

Figur 3. Andel med riskabelt spelande efter utbildningsnivå, uppdelat på kvinnor och män 25–84 år, 2014–2024 (HLV).

Riskabelt spelande bland unga

I årskurs 9 ligger riskabelt spelande (CAN 2025) på 10 procent bland killar och 1 procent bland tjejer (Figur 4). I årskurs 2 i gymnasiet har andelen för killar legat på 14 procent både år 2024 och 2025. Tjejerna däremot ligger endast runt 1 procent vid samma mättillfällen. Tjejerna följer varandra, för killarna ser vi istället större skillnad mellan årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet.

Figur 4. Andel med riskabelt spelande efter årskurs 9 och gymnasiets år 2, uppdelat på pojkar och flickor, 2021–2025 (CAN).

Läs mer

• Regionala data över spelande och spelproblem
• Mäta och upptäcka spelproblem
• Fas 1. Kartlägga och analysera (folkhalsomyndigheten.se)
• Spelproblem bland unga
• Nationella folkhälsoenkäten – data för bättre folkhälsa (folkhalsomyndigheten.se)