Syfilis – statistik
Statistik över sjukdomsfall av syfilis sammanställs i en årsrapport.
Syfilis är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och positiva provsvar anmäls från laboratorier till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten. Statistiken grundar sig på den region där första anmälan av sjukdomen rapporteras och där första fallet skapas. Variabeln som används är statistikgrundande smittskyddsenhet.
- All STI-statistik (sexuellt överförda infektioner) baseras på anmälningar med avpersonifierad kod.
- För att anonymisera den smittade används en rikskod för gonorré, klamydia, syfilis och hiv. Rikskoden innehåller födelseår och de fyra sista siffrorna i personnumret – exempelvis 1980-5528.
- Alla sexuellt överförda infektioner anmäls alltså utan identitet till Folkhälsomyndigheten och till smittskyddsläkaren i respektive region. Det är enbart den behandlande läkaren som känner till patientens identitet.
Sjukdomsinformation
Syfilis 2025
Sammanfattning och bedömning
Under 2025 rapporterades 432 fall av syfilis motsvarande en incidens av 4,1 fall per 100 000 invånare, vilket är jämförbart med 2024 (n= 412, incidens 3,9; figur 1). Av fallen uppgavs 36 procent (n= 155) ha primär syfilis, 16 procent sekundär syfilis (n=71), 32 procent (n=138) tidigt latent syfilis (mindre än ett år efter smittotillfället), 14 procent (n= 59) oklart eller annat infektionsstadium och för två procent (n=9) saknades information. Under perioden 2016–2021 sågs en uppåtgående trend av syfilisincidensen men därefter har incidensen minskat (figur 1). Likt tidigare år smittades majoriteten av fallen i Sverige (n= 262, 61 procent; figur 2).
Medianåldern bland rapporterade syfilisfall var 39 år (spridning 0–77 år) och liksom tidigare år observerades flest fall bland män (92 procent, n=396). Två barn rapporterades med misstänkt medfödd syfilis. Majoriteten av männen var mellan 25–44 år (n=233) medan antalet fall bland kvinnor var högst i åldersgruppen 35–44 år (n=13; figur 3 och 4). Inga förändringar observerades bland kvinnor i någon åldersgrupp jämfört med 2024. Bland män ökade syfilisincidensen signifikant i åldersgruppen 55–64 år (73 procent, från 4,8 fall till 8,3 fall per 100 000 invånare), medan incidensen minskade bland män 65 år och äldre (53 procent, från 2 fall till 1 fall per 100 000 invånare).
Bland gruppen män som har sex med män (MSM) rapporterades 322 fall under 2025, vilket är jämförbart med 2024 (n=308; figur 5). Antalet fall bland män som smittats genom sex med kvinnor (n=61) och antalet fall bland kvinnor (n=35) låg även de på samma nivåer som under 2024 (figur 5).
En signifikant minskning av syfilisincidensen observerades i Jönköping (58 procent; från 5,1 till 2,2 fall per 100 000 invånare) och Skåne (37 procent; från 5,5 till 3,4 fall per 100 000 invånare, figur 6). En signifikant ökning av syfilisincidens observerades i Västra Götaland (74 procent; från 2,4 till 4,2 fall per 100 000 invånare). Det var ingen signifikant förändring i de övriga regionerna jämfört med 2024.
Sammanfattningsvis var incidensen av syfilis jämförbar med den under 2024. Majoriteten av syfilisfallen är fortsatt inom gruppen MSM (75 procent) och det var ingen signifikant förändring i antalet fall i denna grupp jämfört med 2024. Jönköping hade störst minskning i syfilisincidens.
Figur 1. Incidensen av syfilis under åren 2016–2025.
Figur 2. Antalet rapporterade fall av syfilis per smittland under åren 2016–2025.
Figur 3. Incidensen av syfilis hos män och per åldersgrupp under åren 2016–2025.
Figur 4. Incidensen av syfilis hos kvinnor och per åldersgrupp under åren 2016–2025.
Figur 5. Antalet rapporterade fall av syfilis per smittväg och kön under åren 2016–2025.
Figur 6. Incidensen av syfilis per region under åren 2023–2025.
