Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2025.
Under 2025 ökade antalet rapporterade fall av samtliga anmälningspliktiga bakterier med antibiotikaresistens. Utbrott av VRE på sjukhus och tecken på samhällsspridning av ESBL-CARBA bidrog till ökningen. Även penicillinresistenta och invasiva pneumokocker ökade. I övrigt utmärktes året av ett uppmärksammat utbrott av listeria på en restaurang och flera utbrott av salmonella. Trenden för den fästingburna sjukdomen TBE är fortsatt ökande.
Under 2025 ökade antalet rapporterade fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens för ESBL, ESBL-CARBA, MRSA, penicillinresistenta pneumokocker (PRP, tidigare PNSP) och VRE jämfört med 2024. Ökningen av VRE-fall kan till stor del förklaras av flera större utbrott på sjukhus. Smittspridning av ESBL-CARBA har fortsatt rapporterats inom vården, men det har även förekommit fall som inte vårdats på sjukhus och saknar tydlig epidemiologisk koppling till varandra. I kombination med en ökad andel smittade i Sverige, kan detta vara tecken på samhällsspridning. En ökning sågs även av PRP, där bland annat metodförändringar för resistensbestämning kan ha bidragit.
Ur ett internationellt perspektiv har Sverige fortsatt ett relativt gynnsamt resistensläge. Resistensläget påverkas främst av antibiotikaanvändningen i Sverige och av resande till länder med högre förekomst av antibiotikaresistenta bakterier. Det senaste årets ökning av rapporterade fall av anmälningspliktiga antibiotikaresistenta bakterier visar på vikten av ett kontinuerligt och konsekvent arbete mot antibiotikaresistens. Det innefattar både arbetet i samhället för att minska förekomsten generellt och arbetet inom svensk vård och omsorg. För att förebygga vårdrelaterade infektioner är det avgörande att basala hygienrutiner efterlevs och att smittskyddsåtgärder tillämpas konsekvent i vårdmiljöer.
Antalet fall av listeriainfektion ökade under 2025 och nådde den högsta nivån som hittills rapporterats. En bidragande orsak var bland annat ett uppmärksammat utbrott på en restaurang i Stockholm. Då utbrottet till stor del var regionalt så leddes utbrottsutredningen av smittskyddsenheten i Stockholm med stöd av andra berörda myndigheter. Förutom de 16 bekräftade sjukdomsfallen misstänktes ytterligare ett mycket stort antal personer ha smittats efter att ha ätit på restaurangen. Utbrottet var mycket ovanligt då personerna som insjuknade var relativt unga och inte tillhörde någon riskgrupp. Även infektioner orsakade av parasiten cryptosporidium ökade under 2025. Vid ett större utbrott under våren misstänktes svensk grönkål vara smittkällan.
Under 2025 minskade antalet fall av salmonellainfektion med 11 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på att 2024 präglades av stora utbrott, bland annat kopplade till alfalfagroddar och importerade ägg. Trots den övergripande minskningen utreddes flera utbrott under 2025, däribland ett större med Salmonella Enteritidis kopplat till svensk äggproduktion. Utbrottet var nationellt, men drabbade bland annat ett äldreboende där ett stort antal personer insjuknade. Även de utbrott som var kopplade till importerade ägg och groddar från 2024 fortsatte under 2025, men i betydligt mindre omfattning.
För campylobacter, ehec, shigella och hepatit A var antalet fall i stort sett oförändrade jämfört med 2024. För yersinia sågs däremot en kraftig minskning, där antalet fall halverades mellan 2024 och 2025. Minskningen beror troligtvis till stor del på en förändring i falldefinitionen för 2025 som tydliggör vilka typer av yersinia som ska anmälas.
Under 2025 rapporterades knappt hälften så många fall av covid-19 jämfört med 2024. Smittspridningen under året följde i stort sett samma mönster som föregående år, med högre spridning under hösten jämfört med våren (figur 1). Antalet fall av influensa ökade kraftigt under årets första fyra månader och toppen nåddes vid månadsskiftet februari–mars 2025. Därefter minskade antalet fall och influensasäsongen 2024–2025 avslutades i maj. Säsongen 2025–2026 startade i mitten av november 2025, och hittills har influensa A dominerat. De flesta influensa A-virus som sekvenserats i Sverige under säsongen tillhör A(H3N2) undergrupp K, samma variant som dominerat i övriga Europa under perioden.
RS-virussäsongen 2024–2025 hade en sen start efter årsskiftet och smittspridningen avtog efter en topp i mars 2025. Säsongen 2025–2026 startade även den i januari och hittills har färre fall av RS-virusinfektion rapporterats bland barn under 6 månader jämfört med tidigare säsonger. En bidragande orsak kan vara den förebyggande behandling som sedan hösten 2025 erbjuds alla nyfödda barn samt vissa äldre barn i riskgrupper.
Figur 1. Antalet rapporterade fall av influensa A och B, covid-19 samt RS-virus under säsongen 2025–2026.
Vinterkräksjuka, som orsakas av calicivirus, följde samma mönster 2024–2025 som föregående säsong, med högst smittspridning under tidig vår 2025. Säsongen 2025–2026 startade i december och kännetecknades av en högre topp än föregående säsong.
Antalet fall av invasiva GAS-infektioner minskade kraftigt under säsongen 2024–2025, och hamnade på nivåer liknande de före covid-19-pandemin. En fortsatt minskning av fall ses även för säsongen 2025–2026.
Antalet fall av TBE (fästingburen hjärninflammation) ökade med 31 procent under 2025 jämfört med 2024. Även om antalet fall varierar från år till år, så följer TBE en ökande trend över tid. Flera samverkande faktorer påverkar hur många som smittas, bland annat antalet fästingar, förekomsten av värddjur, väderförhållanden och vaccinationstäckningen.
Även sorkfeber ökade under 2025, medan antalet fall av harpest minskade. Dessa sjukdomar varierar ofta kraftigt mellan olika år vilket främst beror på antalet gnagare.
Klamydiafallen fortsatte att minska under 2025, men inte lika mycket som mellan 2023 och 2024. Under den senaste tioårsperioden har antalet fall minskat med 31 procent. Antalet fall av gonorré var färre 2025 jämfört med 2024, även om skillnaden inte var statistiskt signifikant. Efter en dryg fördubbling av gonorréfallen mellan 2016 och 2023 har antalet fall legat på liknande nivåer de senaste tre åren. Antalet fall av syfilis förblev i stort sett oförändrade mellan 2024 och 2025. Hepatit B och hepatit C fortsatte att minska under 2025, medan antalet fall av hiv låg kvar på samma nivå som 2024.
Från december 2024 till maj 2025 pågick ett utbrott av mpox klad 2b i Stockholm. Det föregicks av en längre period med låg smittspridning i Sverige och var den mest omfattande smittspridningen av mpox i Sverige sedan utbrottet 2022–2023. Utbrottet utgjorde de flesta av fallen som rapporterades under 2025.
Under 2025 rapporterades få fall av mässling, röda hund och påssjuka, varav de flesta fallen var ovaccinerade och smittades utomlands. Enstaka fall av stelkramp rapporterades, men inga fall av polio. Tre fall av difteri diagnostiserades men inget fall av den allvarligaste formen luftvägsdifteri. För kikhosta minskade antalet fall efter den kraftiga ökningen under 2024, och ligger nu på nivåer som motsvarar de före pandemin. Inga fall av invasiva Haemophilus influenzae typ b bland barn under fem år rapporterades under året. Däremot ökade det totala antalet fall av invasiv pneumokockinfektion under 2025, även om en minskning kunde ses bland barn under fem år. Under hösten 2023 ersattes vaccinet som använts i barnvaccinationsprogrammet sedan 2019, med ett vaccin som täcker fler typer av pneumokocker, vilket sannolikt har påverkat utfallet positivt.
Antalet fall av giardia, malaria och tuberkulos förblev i stort sett oförändrade under 2025 jämfört med föregående år. För denguefeber sågs en tydlig minskning av rapporterade fall i Sverige, vilket speglar den globala utvecklingen under 2025. Däremot har antalet importfall av chikungunyavirusinfektion fortsatt att öka under 2025 jämfört med 2024. Ökningen kan sannolikt förklaras av resande till länder med pågående spridning.
Mer detaljerade årsrapporter för respektive sjukdom publiceras på Folkhälsomyndighetens statistiksidor under våren 2026.
Folkhälsomyndigheten följer förekomsten av olika smittsamma sjukdomar för att tidigt kunna identifiera förändringar, och för att tillsammans med regionernas smittskyddsenheter och andra ansvariga myndigheter vidta åtgärder. Vi analyserar även hur sjukdomarna utvecklas på längre sikt och hur olika grupper drabbas samt följer upp de allmänna vaccinationsprogrammen.