Sjukdomsinformation om matförgiftning orsakad av Clostridium perfringens

Clostridium perfringens är en vanlig bakterie som orsakar matförgiftning. Bakterien förekommer över hela världen och sprids via förorenad mat. Matförgiftningen leder till snabbt insjuknande med diarré, buksmärtor och illamående. Sjukdomen är oftast kortvarig och ger sällan allvarliga komplikationer.

Vad orsakar matförgiftning orsakad av Clostridium perfringens och hur sprids sjukdomen?

Clostridium perfringens är en anaerob bakterie, vilket betyder att den växer i miljöer utan syre. Bakterien bildar sporer som kan överleva hårda förhållanden, till exempel upphettning. Livsmedel som förorenats av bakteriens sporer kan orsaka matförgiftning om de hanteras felaktigt.

Clostridium perfringens finns naturligt i jord, på grönsaker och i tarmen hos många djur, vilket kan leda till att kött förorenas vid slakt om tarminnehållet kommer i kontakt med köttet.

Matförgiftning uppstår främst när stora mängder mat tillagas och svalnar långsamt. När maten håller temperaturer mellan cirka 20 och 50 °C kan sporer som överlevt upphettningen vakna och utvecklas till växande bakterier. Dessa kan föröka sig mycket snabbt: under gynnsamma förhållanden delar de sig var 10–15:e minut. Eftersom upphettningen dessutom ofta har dödat konkurrerande mikroorganismer får Clostridium perfringens extra goda möjligheter att växa. När dessa växande bakterier når tarmen producerar de ett toxin som orsakar diarré och buksmärtor.

För att matförgiftning ska uppstå krävs vanligtvis en mycket hög bakteriehalt i maten, ungefär 1 000 000–10 000 000 bakterier per gram. Eftersom det är toxinet och inte själva bakterien som ger symtomen, smittar sjukdomen normalt inte mellan människor.

Symtom och behandling

Tiden från att man har ätit förorenad mat till att symtomen uppträder (inkubationstiden) är kort, vanligen 10–12 timmar, men kan variera mellan 8 och 24 timmar.

Insjuknandet är oftast akut och kännetecknas av diarré, buksmärtor och magkramper. Illamående är vanligt, medan kräkningar och feber förekommer mer sällan. Symtomen är vanligtvis kortvariga, och de flesta tillfrisknar inom ett dygn. Dödsfall är ovanliga.

Specifik behandling saknas, och man ger i första hand vätskeersättning vid behov.

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Det finns inget epidemiologiskt övervakningsprogram för sjukdomen vid Folkhälsomyndigheten utan sjukdomens utbredning följs via omvärldsbevakning.

Sjukdomen kan diagnostiseras på landets mikrobiologiska laboratorier. Analys utförs därför inte regelmässigt vid Folkhälsomyndigheten. Diagnosen ställs genom att bakterien påvisas i livsmedel med hjälp av odling. Förekomst av ett stort antal Clostridium perfringens i avföringsprov stödjer diagnosen.

Förebyggande åtgärder

För att förebygga matförgiftning är det viktigt med god allmän livsmedelshygien. Tillagad mat bör kylas ner snabbt och får inte stå varmhållen under lång tid eller sparas i för många dagar.

Det finns inget vaccin mot Clostridium perfringens.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Vid misstänkt matförgiftning bör miljökontoret eller motsvarande myndighet i kommunen kontaktas. Det är viktigt att misstänkta utbrott utreds, så att eventuella brister i livsmedelshanteringen kan upptäckas och åtgärdas.

Sjukdomen är normalt inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Anmälan ska dock göras om sjukdomen sprider sig i större omfattning inom ett område eller uppträder i en allvarlig form, enligt paragraf 5 i smittskyddslagen.

Exempel på tidigare utbrott

På ett sjukhus pågick en ombyggnad av köket, vilket ledde till att maten tillagades på ett närliggande värdshus. Maten (pölsa) transporterades till sjukhuset i värmevagnar och flyttades sedan över till mindre kärl utan fortsatt varmhållning. Clostridium perfringens påvisades i pölsan (5 000 bakterier/g) och även i mejramen som användes som krydda. Av 176 patienter som exponerades drabbades 82 av mag- och tarmbesvär.

På fem äldreboenden och en långvårdsklinik serverades ärtsoppa och pannkakor som lunch. Under kvällen och natten därefter insjuknade totalt 66 personer, främst med diarréer. Odling av avföringsprov från ett mindre antal av de sjuka personerna visade riklig tillväxt av Clostridium perfringens. Ärtsoppan hade tillagats i ett skolkök på orten ett par dagar tidigare och sedan hanterats på ett sätt som gynnade bakterietillväxt.

Läs mer