År 2023 var andelen gravida kvinnor med riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården 3,3 procent. Det var mer vanligt med riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården bland yngre kvinnor, jämfört med kvinnor i äldre åldersgrupper. Det var även vanligare bland kvinnor födda i Sverige, jämfört med kvinnor födda utanför Norden. När hänsyn taget till faktorer som ålder och födelseland var det mindre vanligt med riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården bland kvinnor med eftergymnasial utbildning, jämfört med kvinnor med gymnasial och förgymnasial utbildning. Det var däremot mer vanligt bland kvinnor i hushåll med högsta inkomsterna jämfört med kvinnor i hushåll med lägre inkomsterna. Under perioden 2014–2023 har andelen kvinnor med riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården sjunkit bland kvinnor i alla åldrar, och oavsett födelseland, utbildningsnivå och inkomst.

År 2023 var andelen barn i Sverige som var inskriva i förskolan den 15 oktober det år de fyllde tre år 95 procent. Det var mindre vanligt att vara inskriven i förskolan bland barn födda utanför Sverige jämfört med barn födda i Sverige. Det var även en lägre andel barn till föräldrar med förgymnasial utbildning som var inskrivna i förskolan (88 procent) jämfört med barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning (96 procent). Det var även en lägre andel barn i hushåll med de lägsta inkomsterna som var inskrivna i förskolan (90 procent), jämfört med barn i hushåll med de högsta inkomsterna (97 procent). Under perioden 2014–2023 ökade andelen barn inskrivna i förskolan oavsett födelseland och föräldrarnas utbildningsnivå.

Siffrorna i bilden sammanfattas också i Tabell 1. Se rubrik Sammanfattande tabeller.

In 2023, the proportion of pregnant women with a hazardous consumption of alcohol during early pregnancy was 3.3 per cent. It was more common for younger women to have a hazardous consumption of alcohol during early pregnancy compared with women in older age groups. It was also more common among women born in Sweden, compared with women born outside the Nordic countries. Taking account of factors such as age and country of birth, hazardous consumption of alcohol during early pregnancy was less common among women with tertiary-level education compared with women with compulsory and upper-secondary level education. It was more common among women in households with the highest incomes compared with women in households with the lowest incomes. Between 2014 and 2023, the proportion of women with a hazardous consumption of alcohol during early pregnancy decreased among women of all ages, regardless of country of birth, level of education and income.

In 2023, the proportion of children in Sweden enrolled in preschool as of 15 October of the year they turned three years of age was 95 per cent. Preschool enrolment was less common among children born outside Sweden compared with children born in Sweden. There was also a lower proportion of children whose parents have compulsory level education who were enrolled in preschool (88 percent) compared with children whose parents have tertiary-level education (96 percent). There was also a lower proportion of children in households with the lowest incomes enrolled in preschool (90 per cent), compared with children in households with the highest incomes (97 per cent). Between 2014 and 2023, the proportion of children enrolled in preschool increased regardless of the country of birth and the parents’ level of education.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsförloppet. Både faktorer under fosterlivet och under barndomen kan påverka hälsan tidigt såväl som senare i livet (1, 2). Fokus för målområdet är åldrarna 0–5 år, men det är viktigt att följa barns hälsa även under skolåldern. Läs mer om den vetenskapliga grunden till målområde 1 i faktabladet Folkhälsopolitikens målområden. Målområde 1: Tidiga livets villkor.

Folkhälsopolitikens målområde 1: Tidiga livets villkor

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer (se faktaruta). Med indikator menar vi hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans tillstånd och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorn Riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården och Inskriven i förskola. Kärnindikatorn Behöriga lärare, förskola redovisas inte då utvecklingsarbete med denna pågår.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 1 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio samt i ett webbverktyg där resultat på läns- och kommunnivå kan hämtas.

Resultat på läns- och kommunnivå

Översiktlig information om Sveriges folkhälsopolitik och dess genomförande, bland annat det folkhälsopolitiska ramverket med det övergripande folkhälsomålet, de åtta målområdena med fokusområden och indikatorer för uppföljning finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Folkhalsopolitikens mål, ramverk och genomförande

Inskrivningsbesöket i mödrahälsovården syftar bland annat till att minska risken för påverkbara fosterskador. Alkoholkonsumtion under graviditeten kan skada fostret och ökar även risken för missfall och låg födelsevikt. Indikatorn riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödravården mäter andelen gravida med minst 6 poäng (riskbruk) på den så kallade AUDIT-skalan och speglar den gravidas alkoholvanor under året innan graviditet. AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) är ett instrument för identifiering av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion. De resultat som presenteras är inte åldersstandardiserade.

År 2023 var andelen kvinnor med riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården 3,3 procent. Bland kvinnor 15–24 år var andelen 5,2 procent, bland kvinnor 25–34 år 3,5 procent och bland kvinnor 35 år och äldre 2,5 procent (figur 1). Den högre andelen med riskkonsumtion i gruppen 15–24 år jämfört med 25–34 år (jämförelsegrupp), och den lägre andelen i gruppen 35 år och äldre, var statistiskt säkerställd och skillnaden kvarstod när hänsyn togs till födelseland.

Figur 1. Riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården (andel i procent), fördelat på ålder, 2014–2023.

Länk till Figur 1. Riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården, fördelat på ålder, 2014–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Graviditetsregistret, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2023 sjönk andelen kvinnor med riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården i samtliga åldersgrupper (figur 1). När hänsyn togs till födelseland var dessa trender statistiskt säkerställda.

Siffrorna i bilden (figur 2) sammanfattas i Tabell 2. Se rubrik Sammanfattande tabeller.

Figur 2: Riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården var lägre år 2023 jämfört med 2014 i samtliga åldersgrupper mellan 15–35 år och äldre.

Andelen kvinnor med riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården 2023 var 4,3 procent bland kvinnor födda i Sverige och 3,4 procent bland kvinnor födda i övriga Norden. Bland kvinnor födda i Europa utanför Norden var andelen 1,3 procent och bland kvinnor födda utanför Europa 0,8 procent (figur 3). Skillnaden mellan kvinnor födda utanför Norden, där andelarna var lägre, jämfört med kvinnor födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder. Bland kvinnor födda i övriga Norden sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad.

Figur 3. Riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården (andel i procent), fördelat på födelseland, 2014–2023. Möjliga val: Födelseland.

Länk till Figur 3. Riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården, fördelat på födelseland, 2014–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Graviditetsregistret, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2023 sjönk andelen kvinnor med riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården i samtliga grupper av födelseländer (figur 3). När hänsyn togs till ålder var dessa trender statistiskt säkerställda för kvinnor födda i Sverige, i övriga Norden och utanför Europa, men inte för kvinnor födda i Europa utanför Norden.

Andelen kvinnor 25 år och äldre med riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården 2023 var 3,1 procent bland kvinnor med eftergymnasial utbildning, 3,7 procent bland kvinnor med gymnasial utbildning och 2,5 procent bland kvinnor med förgymnasial utbildning (figur 4). Den högre andelen med riskkonsumtion i gruppen med gymnasial utbildning jämfört med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder och födelseland. Den lägre andelen i gruppen med förgymnasial utbildning jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning var statistiskt säkerställd när hänsyn togs till ålder. När vi dessutom justerade för födelseland sågs dock att andelen med riskkonsumtion var högre hos kvinnor med förgymnasial utbildning jämfört med kvinnor med eftergymnasial utbildning. Att andelen blev högre hos kvinnor med förgymnasial utbildning kan till stor del förklaras av skillnader i sammansättning av födelseländer i utbildningsgrupperna, där det i gruppen med förgymnasial utbildning finns en hög andel födda utomlands.

Figur 4. Riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården (andel i procent), fördelat på utbildningsnivå, 2014–2023. Möjliga val: utbildningsnivå.

Länk till Figur 4. Riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården, fördelat på utbildningsnivå, 2014–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Graviditetsregistret, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen kvinnor med riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården 2023 var 5,5 procent i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 3,9 procent i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 2,4 procent i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland kvinnor i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 2,0 procent och i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 2,1 procent (figur 5). Den lägre andelen i grupperna med lägre inkomst jämfört med gruppen med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, födelseland och utbildningsnivå.

Figur 5. Riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården (andel i procent), fördelat på hushållets inkomst, 2014–2023. Möjliga val: hushållets inkomst.

Länk till Figur 5. Riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården, fördelat på hushållets inkomst, 2014–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Graviditetsregistret, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Indikatorn visar andelen barn som är inskrivna i förskolan den 15 oktober respektive år och fyller tre år under kalenderåret.

Totalt var 95 procent av alla barn i treårsåldern i Sverige 2023 inskrivna i förskolan (figur 6). Andelen var lika stor bland flickor och pojkar och det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen, inte heller när hänsyn togs till barnens födelseland.

Figur 6. Inskriven i förskola i treårsåldern (andel i procent), fördelat på kön, 2014–2023.

Länk till Figur 6. Inskriven i förskola i treårsåldern, fördelat på kön, 2014–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2023 steg andelen barn inskrivna i förskolan bland både flickor och pojkar (figur 6). När hänsyn togs till födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 2 procent bland pojkar och 1 procent bland flickor.

Andelen barn inskrivna i förskolan 2023 var 96 procent bland barn födda i Sverige och 88 procent bland barn födda i övriga Norden (figur 7). Bland barn födda i Europa utanför Norden var andelen 76 procent och bland barn födda utanför Europa 73 procent. Den lägre andelen i övriga grupper av födelseländer, jämfört med barn födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön.

Figur 7. Inskriven i förskola i treårsåldern (andel i procent), fördelat på födelseland, 2014–2023. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 7. Inskriven i förskola i treårsåldern, fördelat på födelseland, 2014–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2023 steg andelen barn inskrivna i förskolan i samtliga grupper av födelseländer (figur 7). När hänsyn togs till kön sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 12 procent bland barn födda i övriga Norden, med 11 procent bland barn födda utanför Europa och med 6 procent bland barn födda i Europa utanför Norden. Bland barn födda i Sverige steg andelen med 1 procent.

Andelen barn inskrivna i förskolan 2023 var 96 procent bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning, 94 procent bland barn till föräldrar med gymnasial utbildning och 88 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildning (figur 8). Den lägre andelen bland barn till föräldrar med förgymnasial respektive gymnasial utbildning jämfört med barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 8. Inskriven i förskola i treårsåldern (andel i procent), fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2014–2023. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 8. Inskriven i förskola i treårsåldern, fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2014–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2023 sågs en svag uppgång i andelen barn inskrivna i förskolan i samtliga utbildningsgrupper (figur 8). När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 2 procent bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning, 1 procent bland barn till föräldrar med gymnasial utbildning och 2 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildning.

Andelen barn inskrivna i förskolan 2023 var 97 procent bland barn i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 98 procent i hushåll med de näst högsta inkomsterna och i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 4 och 3) och 97 procent i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2). Bland barn i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) var andelen 90 procent (figur 9). Skillnaden mellan barn i hushåll med de lägsta inkomsterna jämfört med barn i hushåll med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, födelseland och föräldrarnas utbildningsnivå.

Figur 9. Inskriven i förskola i treårsåldern (andel i procent), fördelat på hushållets inkomst, 2014–2023. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 9. Inskriven i förskola i treårsåldern, fördelat på hushållets inkomst, 2014–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2023 sågs en svag uppgång i andelen barn inskrivna i förskolan i samtliga inkomstgrupper (figur 9). När hänsyn togs till kön, födelseland och föräldrarnas utbildningsnivå sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 1 procent bland barn i hushåll med de näst lägsta, i mitten av inkomstfördelningen, och näst högsta inkomsterna och 2 procent bland barn i hushåll med de högsta inkomsterna. I den lägsta inkomstgruppen sågs ingen statistiskt säkerställd uppgång.

Uppgifterna om riskbruk enligt AUDIT bland gravida är hämtade från Graviditetsregistret och bearbetade av Folkhälsomyndigheten. Täckningsgraden är knappt 95 procent i landet men stora skillnader finns mellan olika regioner vad gäller andel gravida som screenats med AUDIT vid inskrivning på mödrahälsovården. Instrumentet utvecklades av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett verktyg för att enkelt kunna upptäcka personer med riskfylld eller skadlig konsumtion av alkohol (3). Indikatorn visar andelen inskrivna i mödravården som fått 6 poäng eller mer enligt AUDIT.

Indikatorn Riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödravården mäter andelen gravida som uppger en riskfylld eller skadlig konsumtion av alkohol. Indikatorn uppdateras årligen.

Uppgifterna om inskrivning i förskola är hämtade från Verksamhetsregistret för förskola och pedagogisk omsorg, Skolverket, och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Indikatorn Inskriven i förskola avser andelen barn som är inskriva i förskolan den 15 oktober respektive år och fyller tre år under kalenderåret. Barn som har slutat före eller börjat efter den 15 oktober ingår därför inte i statistiken. Statistiken är totalräknad och därmed är inte statistiken påverkad av osäkerheter på grund av urval. Det finns dock en liten risk att verksamheter inte rapporterat in i verksamhetsregistret för förskola och pedagogisk omsorg. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senaste tillgängliga året och utveckling över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. I de statistiska analyserna för vuxna ingår ålder, födelseland i fyra grupper, utbildningsnivå samt hushållets inkomst fördelat på fem kvintiler (från lägsta till högsta disponibla inkomst). I de statistiska analyserna för barn ingår kön, födelseland i fyra grupper, föräldrarnas utbildningsnivå samt hushållets inkomst. I de statistiska analyserna är jämförelsegruppen Kvinnor/flickor, 25–34 år, födelseland Sverige, eftergymnasial utbildningsnivå och hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5). I de statistiska analyserna för vuxna justeras resultaten för de olika redovisningsgrupperna enligt följande: ålder och födelseland justeras för varandra. Utbildningsnivå justeras för ålder och födelseland. Hushållets inkomst justeras för ålder, födelseland och utbildningsnivå. I de statistiska analyserna för barn justeras resultaten för de olika redovisningsgrupperna enligt följande: kön justeras för födelseland. Föräldrarnas utbildningsnivå justeras för kön och födelseland. Hushållets inkomst justeras för kön, födelseland och föräldrarnas utbildningsnivå. Dessa justeringar genomförs för att säkerställa att de funna skillnaderna inom en redovisningsgrupp, exempelvis utbildningsnivå, kan hänföras till just utbildning och inte en eller flera av de övriga redovisningsgrupperna.

Avseende indikatorn vuxna mäts utbildningsnivå för alla åldrar, men för personer under 25 år avser utbildningsnivå förälders eller adoptivförälders högsta uppnådda utbildningsnivå. Avseende indikatorn barn mäts utbildningsnivå som förälders högsta utbildning.

Hushållets inkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive kapitalinkomster, efter det att skatt och andra negativa transfereringar som till exempel studielån, dragits av, med hänsyn taget till hushållets storlek och sammansättning. Med detta mått antas alla personer inom ett hushåll ha samma inkomst.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från webbsidan Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

1. 1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa: slutbetänkande (SOU 2017:47). Stockholm: Regeringskansliet; 2017. [citerad 21 februari 2025]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201747/
2. 2. World Health Organization, United Nations Children’s Fund, World Bank Group. Nurturing care for early childhood development: a framework for helping children survive and thrive to transform health and human potential. Geneva: World Health Organization; 2018. [citerad 21 februari 2025]. Hämtad från: https://www.who.int/teams/maternal-newborn-child-adolescent-health-and-ageing/child-health/nurturing-care
3. 3. Saunders JB, Aasland OG, Babor TF, de la Fuente JR, Grant M. Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction. 1993;88(6):791–804. doi:10.1111/j.1360-0443.1993.tb02093.x

Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 1.