Andelen elever som går ut årskurs 9 med gymnasiebehörighet varierar beroende på födelseland, föräldrarnas utbildning och hushållets inkomst. År 2024 var 84 procent av eleverna i årskurs 9 behöriga till gymnasiet. Andelen var lika stor bland flickor som bland pojkar. Bland elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning var andelen som gick ut årskurs 9 med gymnasiebehörighet 91 procent. Motsvarande andel bland dem vars föräldrar hade gymnasial respektive förgymnasial utbildning var 76 respektive 53 procent. Andelen behöriga till gymnasiet var större i hushåll med de högsta inkomsterna jämfört med hushåll med lägre inkomster. Andelen med behörighet till gymnasiet sjönk under perioden 2006–2024, främst bland dem vars föräldrar hade högst förgymnasial utbildning.

Andelen som tar gymnasieexamen inom fyra år från påbörjad utbildning varierar beroende på kön, födelseland, föräldrarnas utbildning och hushållets inkomst. Totalt tog 75 procent av eleverna gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning 2024 och andelen var högre bland flickor än bland pojkar, 77 respektive 72 procent. Andelen som tog gymnasieexamen inom fyra år var mer än dubbelt så stor bland elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning (83 procent) än bland dem vars föräldrar hade förgymnasial utbildning (40 procent). Bland elever födda i Sverige tog 79 procent gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad utbildning jämfört med 47 procent bland elever födda utanför Europa. Andelen som tog examen inom fyra år var större i hushåll med de högsta inkomsterna jämfört med hushåll med lägre inkomster. Under perioden 2015–2024 steg andelen som tog examen inom fyra år oberoende av kön, födelseland, föräldrarnas utbildning och hushållets inkomst.

Målområde 2 i korthet. Siffrorna i bilden sammanfattas också i Tabell 1. Se rubrik Sammanfattande tabell.

The proportion of pupils who complete year 9 resulting in upper-secondary school eligibility varies depending on country of birth, parents’ level of education and household income. In 2024, 84 per cent of pupils in year 9 achieved upper-secondary school eligibility. The proportion was equally high among girls as among boys. Among pupils whose parents had tertiary-level education, the proportion who graduated from grade 9 with upper-secondary school eligibility was 91 per cent. The corresponding proportion among those whose parents had upper-secondary and compulsory level education was 76 and 53 per cent, respectively. The proportion of those eligible for upper-secondary school was higher in households with the highest incomes compared with households with lower incomes. The proportion of those achieving upper-secondary school eligibility fell between 2006 and 2024, mainly among those whose parents had at most compulsory level education.

The proportion of those who graduate from upper-secondary school within four years of starting their education varies depending on gender, country of birth, parent’s level of education and household income. In total, 75 per cent of pupils graduated from upper-secondary school within four years of starting their education in 2024, and the proportion was higher among girls than among boys, 77 and 72 per cent, respectively. The proportion of those who graduated from upper-secondary school within four years was more than twice as high among pupils whose parents had tertiary level education (83%) than among those whose parents had compulsory level education (40%). Among pupils born in Sweden, 79 per cent graduated from upper-secondary school within four years of starting their education, compared with 47 per cent among pupils born outside Europe. The proportion of those who graduated within four years was higher in households with the highest incomes compared with households with lower incomes. Between 2015 and 2024, the proportion of those who graduated within four years rose regardless of gender, country of birth, parents’ level of education and household income.

Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Lärande är en viktig faktor för hälsa, samtidigt som hälsa är en viktig faktor för lärande. Kunskaper och kompetenser förvärvade genom utbildning ger bättre möjligheter till arbete och inkomst, men stärker också psykologiska och sociala resurser. Läs mer om den vetenskapliga grunden till målområde 2 i faktabladet om Folkhälsopolitikens målområden. Målområde 2: Kunskaper, kompetenser och utbildning.

Folkhälsopolitikens målområde 2: Kunskaper, kompetenser och utbildning

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer (se faktaruta). Med indikator menar vi ett hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans tillstånd och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna Gymnasiebehörighet och Gymnasieexamen. Kärnindikatorn Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan redovisas inte då utvecklingsarbete med indikatorn pågår.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 2 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio samt i ett webbverktyg där resultat på läns- och kommunnivå kan hämtas.

Resultat på läns- och kommunnivå

Översiktlig information om Sveriges folkhälsopolitik och dess genomförande, bland annat det folkhälsopolitiska ramverket med det övergripande folkhälsomålet, de åtta målområdena med fokusområden och indikatorer för uppföljning finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Folkhälsopolitikens mål, ramverk och genomförande

Indikatorn visar andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkes- eller högskoleförberedande program, för mer information om indikatorn se avsnittet metod i slutet av denna rapport.

Totalt var 84 procent av eleverna i årskurs 9 behöriga till gymnasiet 2024 (figur 1). Andelen var densamma bland flickor och pojkar, 84 procent (figur 1). Inte heller när hänsyn togs till födelseland sågs några statistiskt säkerställda könsskillnader i andelen behöriga till gymnasiet.

Figur 1. Gymnasiebehörighet (andel i procent), fördelat på kön, 2006–2024.

Länk till Figur 1. Gymnasiebehörighet, fördelat på kön, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2024 sjönk andelen behöriga till gymnasiet både bland flickor och bland pojkar (figur 1). När hänsyn togs till födelseland var det under perioden en liten statistiskt säkerställd nedgång av behörighet till gymnasiet för könen sammantaget och bland flickor. Bland pojkar sågs dock ingen statistiskt säkerställd förändring när hänsyn togs till födelseland.

Andelen behöriga till gymnasiet var 87 procent bland elever födda i Sverige, 85 procent bland elever födda i övriga Norden, 76 procent bland elever födda i övriga Europa och 65 procent bland elever födda utanför Europa 2024 (figur 2). Undantaget elever födda i Norden utanför Sverige var skillnaden mellan elever födda i övriga Europa och utanför Europa jämfört med elever födda i Sverige (jämförelsegrupp) statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön.

Figur 2. Gymnasiebehörighet (andel i procent), fördelat på födelseland, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 2. Gymnasiebehörighet, fördelat på födelseland, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen något olika ut för de olika grupperna av födelseländer (figur 2). När hänsyn togs till kön sågs en statistiskt säkerställd nedgång av andelen behöriga till gymnasiet bland elever födda i Sverige med 2 procent, medan andelen ökade bland elever födda i övriga Norden med 4 procent och bland elever födda utanför Europa med 5 procent. Ingen tydlig förändring sågs bland barn födda i Europa utanför Norden.

Andelen behöriga till gymnasiet 2024 var 91 procent bland elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning, 76 procent bland elever vars föräldrar hade gymnasial utbildning och 53 procent bland elever vars föräldrar hade förgymnasial utbildning (figur 3). Den lägre andelen behöriga bland de elever där föräldrar hade förgymnasial respektive gymnasial utbildning jämfört med de elever där föräldrar hade eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.

Utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildning används i figur 3 som ett mått på barnets socioekonomiska position. Utbildningsnivå i figur 3 avser barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar.

Figur 3. Gymnasiebehörighet (andel i procent), fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2006–2024, Möjliga val: kön.

Länk till Figur 3. Gymnasiebehörighet, fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen behöriga elever sjönk i alla utbildningsgrupper 2006–2024. Bland elever vars föräldrar har förgymnasial utbildning har andelen ökat mellan 2019 och 2024, trots detta är andelen 2024 lägre än 2006 (figur 3). När hänsyn togs till kön och födelseland sågs (2006–2024) en statistiskt säkerställd nedgång av andelen behöriga till gymnasiet bland elever till föräldrar med förgymnasial utbildning med 9 procent, bland elever till föräldrar med gymnasial utbildning med 8 procent och bland elever till föräldrar med eftergymnasial utbildning med 2 procent.

Figur 4. Samband mellan föräldrars utbildningsnivå och barns gymnasiebehörighet, år 2024.

Andelen behöriga till gymnasiet 2024 var 95 procent bland elever boende i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 93 procent i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 88 procent i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland elever boende i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 81 procent och i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1), 70 procent (figur 5). Skillnaden mellan den högsta inkomstgruppen (jämförelsegrupp), där andelarna var högre, och övriga fyra inkomstgrupper var statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, födelseland och utbildning kvarstod skillnaden jämfört med gruppen med de högsta inkomsterna för samtliga inkomstgrupper.

Figur 5. Gymnasiebehörighet (andel i procent), fördelat på hushållets inkomst, 2013–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 5. Gymnasiebehörighet, fördelat på hushållets inkomst, 2013–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2013–2024 sjönk andelen elever som var behöriga till gymnasiet i alla inkomstgrupper (figur 5). När hänsyn togs till kön, födelseland och utbildning sågs under perioden en statistiskt säkerställd nedgång av andelen behöriga till gymnasiet med 6–8 procent bland elever som bor i hushåll i de tre lägsta inkomstgrupperna. Nedgången i gruppen med lägst inkomster var från en lägre nivå än de båda andra grupperna. Bland elever boende i hushåll i de båda grupperna med högst inkomster sågs en nedgång med 2–3 procent.

Indikatorn visar andelen elever som slutfört sin gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning.

Totalt tog 75 procent av eleverna gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning 2024 (figur 6). Andelen var 77 procent bland flickor (jämförelsegrupp) och 72 procent bland pojkar. Skillnaden, med en lägre andel pojkar än flickor som tog examen inom fyra år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till födelseland.

Figur 6. Gymnasieexamen (andel i procent), fördelat på kön, 2015–2024

Länk till Figur 6. Gymnasieexamen, fördelat på kön (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2015–2024 steg andelen som tog examen inom fyra år bland både flickor och pojkar (figur 6). När hänsyn togs till födelseland sågs också en statistiskt säkerställd uppgång av andelen som tog examen under perioden, bland flickor med 9 procent och bland pojkar med 14 procent.

Andelen elever som tog gymnasieexamen inom fyra år var 79 procent bland elever födda i Sverige, 71 procent bland elever födda i övriga Norden, 64 procent bland elever födda i övriga Europa och 47 procent bland elever födda utanför Europa 2024 (figur 7). Den högre andelen bland elever födda i Sverige (jämförelsegrupp) jämfört med övriga grupper av födelseländer var, med undantag för elever födda i övriga Norden, statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön.

Figur 7. Gymnasieexamen (andel i procent), fördelat på födelseland, 2015–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 7. Gymnasieexamen, fördelat på födelseland, 2015–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2015–2024 steg andelen med gymnasieexamen inom fyra år bland elever i alla grupper av födelseländer (figur 7). När hänsyn togs till kön sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland elever födda utanför Europa med 42 procent, bland elever födda i Europa (exkluderat Norden) med 30 procent, bland elever födda i Norden (exkluderat Sverige) med 22 procent och bland elever födda i Sverige med 9 procent.

Andelen elever som tog gymnasieexamen inom fyra år var 83 procent bland elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning, 68 procent bland elever vars föräldrar hade gymnasial utbildning och 40 procent bland elever vars föräldrar hade förgymnasial utbildning (figur 8). Den lägre andelen bland elever till föräldrar med förgymnasial och gymnasial utbildning jämfört med gruppen där föräldrarna hade eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.

Utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildning används i figur 3 som ett mått på barnets socioekonomiska position. Utbildningsnivå i figur 3 avser barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar.

Figur 8. Gymnasieexamen (andel i procent), fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2015–2024, Möjliga val: kön.

Länk till Figur 8. Gymnasieexamen, fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2015–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2015–2024 steg andelen med gymnasieexamen inom fyra år i alla utbildningsgrupper (figur 8). Även när hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland elever i alla utbildningsgrupper under perioden. Bland elever vars föräldrar hade gymnasial och eftergymnasial utbildning var uppgången 8 respektive 7 procent. Bland elever till föräldrar med förgymnasial utbildning var uppgången 30 procent, men då från en lägre nivå än de båda andra grupperna.

Andelen som 2024 tog gymnasieexamen inom fyra år var 89 procent bland elever boende i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 85 procent i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 79 procent i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland elever boende i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 70 procent och i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 54 procent (figur 9). Skillnaden mellan den högsta inkomstgruppen (jämförelsegrupp), där andelarna var högre, och övriga fyra inkomstgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, födelseland och utbildning.

Figur 9. Gymnasieexamen (andel i procent), fördelat på hushållets inkomst, 2015–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 9. Gymnasieexamen, fördelat på hushållets inkomst, 2015–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2015–2024 steg andelen elever som tog gymnasieexamen inom fyra år i alla inkomstgrupper (figur 9). När hänsyn togs till kön, födelseland och utbildning sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 5–6 procent i alla inkomstgrupper förutom gruppen med de lägsta inkomsterna där uppgången var 13 procent. Uppgången i gruppen med lägst inkomster var dock från en lägre nivå än i de andra inkomstgrupperna.

Uppgifterna om gymnasiebehörighet 2006–2024 är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB), som hämtar uppgifterna från Skolverket, och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Fram till och med 2010 krävdes godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att vara behörig till gymnasieskolan. Från och med 2011 krävs godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och ytterligare minst fem ämnen för att bli behörig till ett yrkesprogram eller minst nio ämnen för att bli behörig till ett högskoleförberedande program.

Indikatorn avser elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram eller högskoleförberedande gymnasieprogram och siffrorna redovisas som andel (procent) behöriga elever.

Uppgifterna om gymnasieexamen är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB) 2015–2024, med ursprung från Skolverket, och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. År 2011 genomfördes en gymnasiereform, vilket innebär att slutbetygen före och efter 2011 inte är direkt jämförbara. Därför presenteras här data från 2015, det vill säga från och med att det är möjligt att beräkna andelen med gymnasieexamen inom fyra år, efter att förändringarna i gymnasieskolan infördes.

Indikatorn avser elever med gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning och siffrorna redovisas som andel (procent) elever med examen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och utveckling över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. I de statistiska analyserna ingår elevens kön, födelseland i fyra grupper, föräldrarnas utbildningsnivå och hushållets inkomst fördelat på fem kvintiler (från lägsta till högsta disponibla inkomst). Jämförelsegrupperna är flickor, födelseland Sverige, eftergymnasial utbildningsnivå och högsta inkomstkvintilen (kvintil 5).

I de statistiska analyserna justeras resultaten för de olika redovisningsgrupperna enligt följande: kön och födelseland justeras för varandra. Utbildningsnivå justeras för kön och födelseland. Hushållets inkomst justeras för kön, födelseland och utbildningsnivå. Dessa justeringar genomförs för att säkerställa att de funna skillnaderna inom en redovisningsgrupp, exempelvis utbildningsnivå, kan hänföras till just utbildning och inte en eller flera av de övriga redovisningsgrupperna.

Utbildningsnivån mäts som förälders högsta utbildning. Utbildningsnivå avser elevens biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar.

Hushållets inkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive kapitalinkomster, efter det att skatt och andra negativa transfereringar som till exempel studielån, dragits av, med hänsyn taget till hushållets storlek och sammansättning. Med detta mått antas alla personer inom ett hushåll ha samma inkomst. Hushållets inkomst kan redovisas från 2013 för gymnasiebehörighet och 2015 för gymnasieexamen.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från webbsidan Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 2.