År 2024 uppgav 5,4 procent av befolkningen att de röker dagligen. Andelen var högre bland äldre än bland yngre och bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning än bland personer med eftergymnasial utbildning. Andelen var även högre bland personer i hushåll med lägre inkomst än bland hushåll med högst inkomst. En högre andel män födda i andra länder än Sverige uppgav att de röker dagligen jämfört med män födda i Sverige. Andelen var dock lägre bland kvinnor födda utanför Europa jämfört med kvinnor födda i Sverige. Den totala dagliga tobaksrökningen minskade från 14 till 5 procent under perioden 2006–2024. En minskning sågs både bland kvinnor och män, i alla åldersgrupper, utbildningsgrupper, inkomstgrupper och oberoende av födelseland.

År 2024 uppgav 15 procent i befolkningen en riskkonsumtion av alkohol. Fler män än kvinnor uppgav en riskkonsumtion (18 respektive 14 procent) och andelen var högre bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna jämfört med hushåll med lägre inkomster. Under perioden 2006–2024 minskade andelen med riskkonsumtion i den yngsta åldersgruppen 16–29 år, medan den ökade i de äldre åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år. I den äldsta gruppen var uppgången särskilt tydlig bland kvinnor. För både kvinnor och män var andelen med en riskkonsumtion 2024 avsevärt lägre hos personer födda i Europa utanför Norden och utanför Europa än hos personer födda i Sverige.

År 2024 uppgav 65 procent i befolkningen en tillräcklig fysisk aktivitet, det vill säga minst 150 minuter pulshöjande aktivitet under en vanlig vecka. Andelen var lägre bland kvinnor än bland män. En jämförelsevis låg andel med tillräcklig fysisk aktivitet fanns bland personer med högst förgymnasial utbildning ( 49 procent), personer födda utanför Europa ( 49 procent) och bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna ( 51 procent). Under perioden 2016–2022 sågs en viss uppgång i andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet. År 2024 sjönk andelen igen bland både kvinnor och män, men det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott.

År 2021/2022 var 19 procent av barnen i åldrarna 11, 13 och 15 år fysiskt aktiva minst en timme om dagen. Fler pojkar än flickor uppgav att de var fysiskt aktiva. Barn som uppgav att deras föräldrar har en mycket bra ekonomisk situation uppgav att det var mer fysiskt aktiva än barn med sämre ekonomisk situation. Andelen fysiskt aktiva ökade under perioden 2005/2006–2021/2022 främst bland pojkar i de äldre åldersgrupperna samt bland pojkar födda i Sverige. Bland 11-åriga flickor sågs däremot en minskning av fysisk aktivitet under perioden.

Av befolkningen 16–84 år var det 31 procent som 2024 uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag. Fler kvinnor än män uppgav detta, 38 jämfört med 24 procent. Andelen var högre bland yngre än bland äldre och bland personer födda i Europa utanför Norden jämfört med personer födda i Sverige. Andelen var även högre bland personer med eftergymnasial utbildning jämfört med övriga utbildningsgrupper. Det var däremot relativt små skillnader mellan olika inkomstgrupper. Under perioden 2006–2024 har den totala andelen som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag först ökat från 31 till 37 procent fram till 2013, och därefter minskat till 31 procent 2024.

År 2021/2022 uppgav 24 procent av barn i åldrarna 11, 13 och 15 år att de äter grönsaker varje dag. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan flickor och pojkar, mellan de olika åldrarna eller mellan olika födelseländer avseende grönsaksintag. Dock var det en större andel barn som uppgav att deras familj har det mycket bra ställt ekonomiskt som åt grönsaker dagligen jämfört med barn som uppgav att deras familj har en ganska bra respektive genomsnittlig eller sämre ekonomisk situation. Under perioden 2005/2006–2021/2022 ökade andelen barn som äter grönsaker dagligen i samtliga grupper, undantaget barn födda utanför Sverige.

Målområde 6 i korthet. Siffrorna i bilden sammanfattas i Tabell 1. Se rubrik Sammanfattande tabell.

In 2024, 5.4 per cent of the population stated that they smoke daily. The proportion was higher among older people than among younger people, and among people with compulsory and upper-secondary level education than among people with tertiary-level education. The proportion was also higher among people in households with lower incomes than among households with the highest income. A higher proportion of men born in countries other than Sweden stated that they smoke daily compared with men born in Sweden. However, the proportion was lower for women born outside Europe compared with women born in Sweden. The overall proportion of daily tobacco smoking decreased from 14 to 5 per cent between 2006 and 2024. A decrease could be seen both among women and men, in all age groups, educational groups, income groups and regardless of country of birth.

Hazardous consumption of alcohol shows the proportion of people whose self-rated consumption of alcohol indicates an increased risk of alcohol-related injuries and diseases. In 2024, 15 per cent of the population reported a hazardous consumption of alcohol. More men than women reported hazardous consumption (18 and 14 per cent, respectively), and the proportion was highest among people with the highest incomes. Hazardous consumption decreased most clearly in the youngest age group, 16 to 29 year olds, while it increased in the older age groups, 45 to 64 year olds and 65 to 84 year olds. In the oldest group, the increase was particularly evident among women. For both women and men, hazardous consumption in 2024 was significantly lower among people born in Europe outside the Nordic countries and outside Europe than among people born in Sweden.

In 2024, 65 per cent of the population reported sufficient physical activity, that is, at least 150 activity minutes in a typical week. The proportion was lower among women than among men, and varied depending on both the level of education and country of birth. A comparatively low proportion of those who reported sufficient physical activity was found among people with at most compulsory level education (49 per cent), people born outside Europe (49 per cent) and people with the lowest income (51 per cent). There was a slight increase in the proportion of people who reported sufficient physical activity between 2016 and 2022. In 2024, the proportion fell again among both women and men, but it is too early to say whether the trend has been broken.

It is recommended that children engage in one hour pulse-raising physical activity a day. However, only 19 per cent of 11-year-olds, 21 per cent of 13-year-olds and 16 per cent of 15-year-olds achieve this recommendation. More boys than girls are physically active and more 13-year-olds are physically active than 15-year-olds. There is no statistically significant difference between children born in the different regions of birth regarding physical activity. Children who stated that their families have a very good financial situation are more physically active than children with a worse financial situation. The proportion of physical activity increased during the period 2005/2006–2021/2022, primarily among boys in the older age groups and among boys born in Sweden. However, a decrease in physical activity was seen among 11-year-old girls during the period.

In 2024, 31 per cent of the population aged 16–84 reported an intake of vegetables and root vegetables at least twice a day. More women than men reported this, 38 per cent compared to 24 per cent. The lowest intake of vegetables and root vegetables could be seen in the two oldest age groups. The proportion that reported an intake of vegetables and root vegetables at least twice a day was highest among people born in Europe outside the Nordic countries. The proportion was also higher among people with tertiary-level education compared with other education groups. However, differences between different income groups were relatively small. Between 2006 and 2024, the total proportion that reported an intake of vegetables and root vegetables at least twice a day first increased from 31 to 37 per cent between 2006 and 2013, and then decreased again to 31 per cent in 2024.

In the three age groups 11, 13 and 15 year old children, about a 24 per cent ate vegetables daily in 2021/2022. There is no statistically significant difference between girls and boys, between the different ages or between regions of birth regarding vegetable intake. However, a larger proportion of children who stated that their families have a very good financial situation eat vegetables to a greater extent compared with children who stated that they have a fairly good, average or worse financial situation. An increase was also seen among children born in Sweden but not among children born in the rest of Europe and the world. There was an increase of vegetable intake among both girls and boys in all groups regardless of the family's financial situation during the period 2005/2006–2021/2022.

Våra levnadsvanor påverkar risken att insjukna i icke smittsamma sjukdomar som till exempel hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes och kronisk lungsjukdom (1, 2). De levnadsvanor som framför allt bidrar till sjukdomsbördan i Sverige är rökning, ohälsosamma matvanor, alkohol och otillräcklig fysisk aktivitet, men även andra levnadsvanor har betydelse (3). Levnadsvanorna i befolkningen skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället, till exempel mellan kvinnor och män, yngre och äldre eller olika socioekonomiska grupper (4). Handlingsutrymmet att välja hälsosamma levnadsvanor påverkas av våra livsvillkor och levnadsförhållanden. Därför är de övriga målområdena nära sammankopplade med området levnadsvanor. För att bidra till en god och jämlik hälsa behöver insatserna inom området levnadsvanor vara både främjande och förebyggande. Läs mer om målområde 6 i Folkhälsopolitikens målområden. Målområde 6: Levnadsvanor.

Folkhälsopolitikens målområde 6: Levnadsvanor

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer (se faktaruta). Med indikator menar vi hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans tillstånd och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för följande kärnindikatorer: Daglig Tobaksrökning, Riskkonsumtion av alkohol, Fysisk aktivitet, Fysisk aktivitet, barn, Dagligt grönsaks- och rotfruktsintag och Grönsaksintag, barn.

Utöver kärnindikatorerna finns fler indikatorer inom målområde 6 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio samt i ett webbverktyg där resultat på läns- och kommunnivå kan hämtas.

Resultat på läns och kommunnivå

Översiktlig information om Sveriges folkhälsopolitik och dess genomförande, bland annat det folkhälsopolitiska ramverket med det övergripande folkhälsomålet, de åtta målområdena med fokusområden och indikatorer för uppföljning finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Folkhälsopolitikens mål, ramverk och genomförande

Indikatorn Tobaksrökning följer andelen personer som uppger att de röker dagligen.

År 2024 uppgav 5,4 procent av befolkningen 16–84 år (ej ålderstandardiserat) att de röker tobak dagligen. Den åldersstandardiserade andelen var bland kvinnor 5,7 procent och bland män 5,0 procent (figur 1). Skillnaden mellan kvinnor och män var inte statistiskt säkerställd. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 1, val ej åldersstandardiserat).

Figur 1. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024. Möjliga val: ej åldersstandardiserad.

Länk till Figur 1. Tobaksrökning, daglig, 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 sågs en nedgång i andelen personer som uppgav daglig tobaksrökning både bland kvinnor och bland män (figur 1). När hänsyn togs till ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland kvinnor med 67 procent och bland män med 66 procent.

Andelen (ej ålderstandardiserad) personer som 2024 uppgav daglig tobaksrökning var 2,3 procent bland personer 16–29 år, 5,0 procent bland personer 30–44 år, 6,4 procent bland personer 45–64 år och 7,1 procent bland personer 65–84 år. För åldern 85 år och äldre var andelen 2,4 procent (figur 2). De högre andelarna i de två äldsta åldersgrupperna jämfört med åldersgruppen 30–44 år (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland. Den lägre andelen som uppgav daglig rökning i den yngre åldersgruppen jämfört med åldersgruppen 30–44 år var också statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 2. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 2. Tobaksrökning, daglig, 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 sjönk andelen som uppgav daglig tobaksrökning i samtliga åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön och födelseland var nedgången statistiskt säkerställd i alla åldersgrupper.

Andelen personer 16–84 år (ej ålderstandardiserad) som uppgav att de röker tobak dagligen år 2024 var 4,6 procent bland personer födda i Sverige, 7,8 procent bland personer födda utanför Europa, 7,9 procent bland personer födda i Europa utanför Norden och 10 procent bland personer födda i övriga Norden, (figur 3). De högre andelarna bland personer födda i grupperna övriga Norden respektive övriga Europa jämfört med personer födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda, och kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder. För personer födda utanför Europa var andelen högre bland män jämfört med personer födda i Sverige och lägre bland kvinnor. Dessa skillnader var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till ålder.

Figur 3. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 3. Tobaksrökning, daglig, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav daglig tobaksrökning sjönk under perioden 2006–2024 i alla grupper av födelseländer (figur 3). När hänsyn togs till kön och ålder var nedgången statistiskt säkerställd i alla grupper av födelseländer.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav daglig tobaksrökning 11 procent bland personer med förgymnasial utbildning, 7,1 procent bland personer med gymnasial utbildning och 3,5 procent bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 4). Skillnaden mellan gruppen med förgymnasial respektive gymnasial utbildning och gruppen med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön och födelseland. Andelen var högst bland kvinnor med förgymnasial utbildning. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 3, val ej åldersstandardiserat).

Figur 4. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 4. Tobaksrökning, daglig, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav att de röker tobak dagligen sjönk i alla utbildningsgrupper under perioden 2006–2024 (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland var nedgången statistiskt säkerställd i samtliga utbildningsgrupper.

År 2024 var den ålderstandardiserade andelen personer 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning 2,9 procent bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 4,7 procent bland personer i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 5,7 procent bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 6,3 procent och bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) var andelen 9,8 procent (figur 5). De högre andelarna i övriga inkomstgrupper, jämfört med gruppen med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön, födelseland och utbildningsnivå.

Figur 5. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 5. Tobaksrökning, daglig, 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav att de röker tobak dagligen sjönk i alla inkomstgrupper under perioden 2016–2024 (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå var nedgången statistiskt säkerställd i samtliga inkomstgrupper.

Indikatorn Alkohol, riskkonsumtion, följer på befolkningsnivå andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar.

Andelen (ej ålderstandardiserad) personer 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol var 15 procent 2024. Den åldersstandardiserade andelen var bland kvinnor 14 procent och bland män 18 procent (figur 6). Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till födelseland.

Figur 6. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024. Möjliga val: ej åldersstandardiserad

Länk till Figur 6. Alkohol, riskkonsumtion, 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen av riskkonsumtion av alkohol något olika ut för könen (figur 6). När hänsyn togs till ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång i andelen med riskkonsumtion bland män. Bland kvinnor sågs däremot ingen förändring under perioden.

Andelen (ej ålderstandardiserad) personer som 2024 uppgav riskkonsumtion av alkohol var 22 procent i gruppen 16–29 år, 14 procent i gruppen 30–44 år, 17 procent i gruppen 45–64 år och 10 procent i gruppen 65–84 år. För personer 85 år och äldre var andelen 3,0 procent (figur 7). Den högre andelen med riskkonsumtion i gruppen 16–29 år jämfört med 30–44 år (jämförelsegrupp) och den lägre andelen i gruppen 65–84 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 7. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 7. Alkohol, riskkonsumtion, 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen av riskkonsumtion av alkohol olika ut i åldersgrupperna (figur 7). När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång i andelen med riskkonsumtion bland personer 16–29 år respektive 30–44 år bland män men inte bland kvinnor, men en uppgång bland personer 45–64 år respektive 65–84 år. I gruppen 65–84 år var denna uppgång särskilt tydlig bland kvinnor, dock från en låg nivå, från 2,8 procent 2006 till 8,3 procent 2024.

Andelen (ej ålderstandardiserad) som uppgav riskkonsumtion av alkohol 2024 var 17 procent bland personer födda i Sverige, 20 procent bland personer födda i övriga Norden, 9 procent bland personer födda i Europa utanför Norden och 6 procent bland personer födda utanför Europa (figur 8). Den lägre andelen bland personer födda i Europa utanför Norden respektive utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder. Det gällde både bland kvinnor och män. Likaså var den högre andelen bland personer födda i övriga Norden jämfört med personer födda i Sverige statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder.

Figur 8. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 8. Alkohol, riskkonsumtion, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion varierade över tid i samtliga grupper av födelseländer under perioden 2006–2024 (figur 8). När hänsyn togs till kön och ålder sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer födda i Sverige och en uppgång bland personer födda i övriga Norden. Ingen statistiskt säkerställd förändring skedde under perioden bland personer födda i Europa utanför Norden eller bland personer födda utanför Europa.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol 16 procent i gruppen med gymnasial utbildning, 14 procent i gruppen med eftergymnasial utbildning och 11 procent i gruppen med förgymnasial utbildning (figur 9). Skillnaden mellan utbildningsgrupperna var inte statistiskt säkerställd.

Figur 9. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 9. Alkohol, riskkonsumtion, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion av alkohol varierade över tid i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2006–2024 (figur 9). När hänsyn togs till ålder och födelseland kvarstod ingen tydlig trend.

År 2024 var den ålderstandardiserade andelen personer 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol 20 procent bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 17 procent bland personer i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 14 procent bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer i hushåll med de näst lägsta och de lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 12 procent (10 figur). Skillnaden mellan de fyra övriga inkomstgrupperna där andelarna var lägre och gruppen med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön, födelseland och utbildningsnivå. Skillnaden var större bland kvinnor än män.

Figur 10. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 10. Alkohol, riskkonsumtion, 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2016–2024 såg utvecklingen av riskkonsumtion av alkohol olika ut i inkomstgrupperna (figur 10). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå var dessa trender inte statistiskt säkerställda.

Indikatorn Fysisk aktivitet följer andelen personer på befolkningsnivå som uppgett minst 150 minuter pulshöjande fysisk aktivitet under en vanlig vecka, vilket här benämns ”tillräcklig fysisk aktivitet”.

År 2024 uppgav 65 procent av befolkningen 16–84 år tillräcklig fysisk aktivitet. Den åldersstandardiserade andelen var 63 procent bland kvinnor och 67 procent bland män (figur 11). Den högre andelen bland män än kvinnor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till födelseland.

Figur 11. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2016–2024. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 11. Fysisk aktivitet, 16–84 år, fördelat på kön, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2016–2022 sågs en viss uppgång i andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet (figur 11). När hänsyn togs till ålder och födelseland var den uppgående trenden statistiskt säkerställd totalt, samt separat för kvinnor och för män. År 2024 sjönk andelen som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet igen bland både kvinnor och män, men det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott.

Andelen (ej ålderstandardiserad) personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet 2024 var 73 procent bland personer 16–29 år, 69 procent bland personer 30–44 år, 63 procent bland personer 45–64 år och 55 procent bland personer 65–84 år. Bland personer 85 år och äldre var andelen 27 procent (figur 12). Den lägre andelen med tillräcklig fysisk aktivitet i gruppen 45–64 år respektive 65–84 år jämfört med 30–44 år (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland. Den högre andelen med tillräcklig fysisk aktivitet bland personer 16–29 år jämfört med 30–44 år var också statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 12. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2016–2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 12. Fysisk aktivitet, 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2016–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2016–2024 såg utvecklingen av andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet olika ut i åldersgrupperna (figur 12). När hänsyn togs till födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång i åldersgrupperna 16–29 år bland män men inte bland kvinnor. I åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år sågs en statistiskt säkerställd uppgång, när hänsyn togs till kön och födelseland, fram till 2022, men andelen sjönk 2024. Det är dock för tidigt att avgöra om det är ett trendbrott. Förändringen för personer 30–44 år var inte statistiskt säkerställd.

Andelen (ej ålderstandardiserad) som 2024 uppgav tillräcklig fysisk aktivitet var 68 procent bland personer födda i Sverige, 61 procent bland personer födda i övriga Norden, 60 procent bland personer födda i Europa utanför Norden och 49 procent bland personer födda utanför Europa (figur 13). Den lägre andelen bland personer födda i Europa utanför Norden respektive födda utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder. Skillnaden mellan personer födda i övriga Norden och personer födda i Sverige var inte statistiskt säkerställd när hänsyn togs till kön och ålder.

Figur 13. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2016–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 13. Fysisk aktivitet, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet ökade i alla grupper av födelseländer under perioden 2016–2022 (figur 13). När hänsyn togs till kön och ålder var ökningen fram till 2022 statistiskt säkerställd i grupperna födda i Sverige, i övriga Norden och utanför Europa. Bland män födda i Europa utanför Norden fortsatte andelen att öka 2024 och när hänsyn togs till kön och ålder var ökningen 2016–2024 statistiskt säkerställd. För grupperna födda i Sverige och utanför Europa sjönk andelen tillräckligt fysiskt aktiva 2024, men det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet 72 procent bland personer med eftergymnasial utbildning, 59 procent bland personer med gymnasial utbildning och 49 procent bland personer med förgymnasial utbildning (figur 14). Den lägre andelen med tillräcklig fysisk aktivitet bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön och födelseland.

Figur 14. Fysisk aktivitet (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2016–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 14. Fysisk aktivitet, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet varierade över tid i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2016–2024 (figur 14). När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer med eftergymnasial utbildning och gymnasial utbildning, men däremot inte för personer med förgymnasial utbildning 2016–2022. År 2024 sjönk andelen som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet, både bland personer med eftergymnasial och gymnasial utbildning, men det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott. För personer med förgymnasial utbildning sågs ingen statistisk säkerställd förändring under perioden.

År 2024 var den ålderstandardiserade andelen personer 16–84 år som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet 75 procent bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 69 procent bland personer i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 63 procent bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 56 procent och bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 51 procent (figur 15). De lägre andelarna i övriga inkomstgrupper jämfört med gruppen med högst inkomst (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön, födelseland och utbildningsnivå.

Figur 15. Fysisk aktivitet (andel i procent), 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 15. Fysisk aktivitet, 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet varierade över tid i de olika inkomstgrupperna, under perioden 2016–2024. När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå sågs en statistiskt säkerställd uppgång för personer i alla inkomstgrupper utom den mittersta under perioden 2016–2022. År 2024 sjönk andelen som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet bland personer i den näst lägsta och näst högsta inkomstgruppen samt bland kvinnor i den högsta inkomstgruppen. Det är ännu för tidigt att säga om det är ett trendbrott.

Indikatorn Fysisk aktivitet, barn, följer andelen barn i åldrarna 11, 13 och 15 år som uppgett att de ägnat sig åt pulshöjande fysisk aktivitet i sammanlagt minst en timme om dagen under de senaste sju dagarna.

År 2021/2022 var 19 procent av barnen i åldrarna 11, 13 och 15 år fysiskt aktiva minst en timme om dagen. Andelen var 14 procent bland flickor och 24 procent bland pojkar (figur 16). Den högre andelen bland pojkar jämfört med flickor var statistiskt säkerställd när hänsyn togs till ålder och födelseland.

Figur 16. Fysisk aktivitet, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2005/2006–2021/2022.

Länk till Figur 16. Fysisk aktivitet, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 sågs en uppgång i andelen barn som är fysiskt aktiva minst en timme om dagen (figur 16). När hänsyn togs till ålder och födelseland var trenden statistiskt säkerställd totalt och för pojkar men inte för flickor. En särskilt stor ökning sågs bland 13- och 15-åriga pojkar under perioden.

Andelen barn som 2021/2022 var fysiskt aktiva minst en timme om dagen var 16 procent bland 15-åringar, 21 procent bland 13-åringar och 19 procent bland 11-åringar (figur 17). En större andel av pojkarna i alla tre åldrarna angav att de varit fysiskt aktiva jämfört med flickorna. Den högre andelen bland 13-åringar jämfört med 15-åringar (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 17. Fysisk aktivitet, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ålder, 2005/2006–2021/2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 17. Fysisk aktivitet, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på ålder, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 såg utvecklingen av andelen barn som är fysiskt aktiva minst en timme om dagen olika ut i åldersgrupperna (figur 17). När hänsyn togs till födelseland var den ökande trenden statistiskt säkerställd i de två äldsta åldersgrupperna bland pojkar men inte bland flickor. En särskilt stor ökning sågs bland 15-åriga pojkar. Bland 11-åriga flickor minskade den fysiska aktiviteten under perioden.

År 2021/2022 uppgav 19 procent av barn födda i Sverige att de varit fysiskt aktiva minst en timme om dagen. Andelen var 15 procent bland barn födda i övriga Europa och 18 procent bland barn födda i övriga världen (figur 18). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan barn födda i övriga Europa respektive födda i övriga världen jämfört med barn födda i Sverige (jämförelsegrupp) när hänsyn togs till kön och ålder.

Figur 18. Fysisk aktivitet, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2005/2006–2021/2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 18. Fysisk aktivitet, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 såg utvecklingen av andelen barn som är fysiskt aktiva minst en timme om dagen olika ut i de olika grupperna av födelseländer (figur 18). När hänsyn togs till ålder var trenden statistiskt säkerställd bland pojkar födda i Sverige, men inte bland flickor.

År 2021/2022 var det 23 procent som var fysiskt aktiva minst en timme om dagen bland de barn som tyckte att deras familj har det mycket bra ställt ekonomiskt. Motsvarande andel bland de som tyckte att familjens ekonomiska situation är genomsnittlig eller sämre var 17 procent. Bland barn som tyckte att familjens ekonomiska situation är ganska bra var andelen 15 procent. (figur 19). Den högre andelen bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var mycket bra jämfört med övriga grupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och födelseland.

Figur 19. Fysisk aktivitet, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2005/2006–2021/2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 19. Fysisk aktivitet, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 såg utvecklingen av fysisk aktivitet minst en timme om dagen olika ut i de olika grupperna (figur 19). När hänsyn togs till ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd ökning i alla grupper bland pojkar men inte bland flickor.

Indikatorn Grönsaksintag följer andelen personer på befolkningsnivå som uppgett att de äter grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag. Frågan avser alla typer av grönsaker, baljväxter och rotfrukter (utom potatis).

År 2024 uppgav 31 procent av befolkningen 16–84 år (ej ålderstandardiserat) ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag. Den åldersstandardiserade andelen var bland kvinnor 38 procent och bland män 24 procent (figur 20). Den lägre andelen bland män jämfört med kvinnor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till födelseland.

Figur 20. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024. Möjliga val: ej åldersstandardiserad.

Länk till Figur 20. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt, 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag varierade över tid för både kvinnor och män under perioden 2006–2024 (figur 20). När hänsyn togs till ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd ökning totalt och för både kvinnor och män i början av perioden och en statistiskt säkerställd minskning i slutet av perioden. Totalt, för kvinnor och män tillsammans, var andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag samma i början och slutet av perioden 2006–2024, 31 procent.

Andelen (ej ålderstandardiserad) personer som 2024 uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag var 35 procent bland personer 16–29 år och 30–44 år, 30 procent bland personer 45–64 år och 24 procent bland personer 65–84 år. Andelen bland personer 85 år och äldre var 27 procent (figur 21). De lägre andelarna i grupperna 45–65 år respektive 65–84 år jämfört med 30–44-åringar (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 21. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 21. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt, 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen av andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag olika ut i de olika åldersgrupperna (figur 21). När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång 2016–2024 för kvinnor i samtliga åldersgrupper under 85 samt för män i åldersgruppen 45–64 år.

Andelen (ej ålderstandardiserad) personer som 2024 uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag var 30 procent bland personer födda i Sverige, 27 procent bland personer födda i övriga Norden, 37 procent bland personer födda i Europa utanför Norden och 31 procent bland personer födda utanför Europa (figur 22). Den högre andelen som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag bland personer födda i Europa utanför Norden, jämfört med personer födda i Sverige (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder. När hänsyn togs till ålder framkom det bland personer födda utanför Europa en statistiskt säkerställd lägre andel bland kvinnor och en högre andel bland män, jämfört med kvinnor respektive män födda i Sverige.

Figur 22. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 22. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag varierade över tid i de olika grupperna under perioden 2006–2024 (figur 22). När hänsyn togs till kön och ålder sågs en statistisk säkerställd uppgång bland personer födda i Sverige i början av perioden och en statistiskt säkerställd nedgång i slutet av perioden. När hänsyn togs till ålder sågs det bland kvinnor födda utanför Europa en statistiskt säkerställd nedgång i slutet av perioden. Ingen statistiskt säkerställd förändring sågs för personer födda i Europa utanför Norden.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag 38 procent bland personer med eftergymnasial utbildning, 24 procent bland personer med gymnasial utbildning och 22 procent bland personer med förgymnasial utbildning (figur 23). Skillnaden mellan personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildning och personer med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och födelseland.

Figur 23. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 23. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per varierade över tid i de olika utbildningsgrupperna, under perioden 2006–2024 (figur 23). När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång under perioden 2016–2024 för personer med gymnasial och eftergymnasial utbildning samt för kvinnor med förgymnasial utbildning.

Andelen som uppgav intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag var 35 procent bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 32 procent bland personer i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 28 procent bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen och de näst lägsta inkomsterna (kvintil 3 och 2). Bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) var andelen 30 procent (figur 24). De lägre andelarna som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag bland övriga inkomstgrupper, jämfört med gruppen med högst inkomst (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda. När hänsyn utöver ålder togs till kön, födelseland och utbildningsnivå kvarstod skillnaden för personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen och de näst lägsta inkomsterna, men försvann för personer i hushåll med de lägsta och de näst högsta inkomsterna.

Figur 24. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 24. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt, 16–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag varierade över tid i de olika inkomstgrupperna under perioden 2006–2024 (figur 24). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå sågs en statistiskt säkerställd nedgång 2016–2024 i samtliga inkomstgrupper, förutom i gruppen med lägst inkomster.

Indikatorn Grönsaksintag, barn, följer andelen barn i åldrarna 11, 13 och 15 år som uppgett att de äter grönsaker varje dag.

År 2021/2022 uppgav 24 procent av barn i åldrarna 11, 13 och 15 år att de äter grönsaker varje dag. Andelen var 25 procent bland flickor och 23 procent bland pojkar (figur 25). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan flickor och pojkar när hänsyn togs till ålder och födelseland.

Figur 25. Dagligt grönsaksintag, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2005/2006–2021/2022.

Länk till Figur 25. Dagligt grönsaksintag, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 sågs en uppgång i andelen barn som äter grönsaker varje dag (figur 25). När hänsyn togs till ålder och födelseland var trenden statistiskt säkerställd totalt och för flickor och pojkar separat.

Andelen barn som 2021/2022 uppgav att de äter grönsaker dagligen var 25 procent bland 15-åringar och 24 procent bland både 13-åringar och 11-åringar (figur 26). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan övriga åldersgrupper och 15-åringar (jämförelsegrupp) när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 26. Dagligt grönsaksintag, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ålder, 2005/2006–2021/2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 26. Dagligt grönsaksintag, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på ålder, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 sågs en uppgång av andelen barn som äter grönsaker varje dag i samtliga åldersgrupper bland både flickor och pojkar (figur 26). När hänsyn togs till kön och födelseland var trenden statistiskt säkerställd i samtliga åldersgrupper. Ökningen var särskilt tydlig, men från lägre nivåer, bland 13- och 15-åringar.

År 2021/2022 uppgav 24 procent bland barn födda i Sverige att de äter grönsaker dagligen. Andelen var 25 procent bland barn födda i övriga Europa och 23 procent bland barn födda i övriga världen (figur 27). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan barn födda i övriga grupper av födelseländer och barn födda i Sverige (jämförelsegrupp) när hänsyn togs till kön och ålder.

Figur 27. Dagligt grönsaksintag, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2005/2006–2021/2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 27. Dagligt grönsaksintag, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 såg utvecklingen av dagligt grönsaksintag olika ut i de olika grupperna av födelseländer (figur 27). När hänsyn togs till kön och ålder en statistiskt säkerställd uppgång bland barn födda i Sverige. I de övriga grupperna av födelseländer sågs ingen förändring under perioden.

År 2021/2022 var det 29 procent som åt grönsaker dagligen bland de barn som uppgav att deras familj har det mycket bra ställt ekonomiskt. Motsvarande andel bland de som uppgav att familjens ekonomiska situation är ganska bra var 20 procent. Bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation är genomsnittlig eller sämre var andelen 19 procent (figur 28). De lägre andelarna bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var ganska bra respektive genomsnittlig eller sämre, jämfört med barn som uppgav att familjens ekonomiska var mycket bra (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och födelseland.

Figur 28. Dagligt grönsaksintag, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2005/2006–2021/2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 28. Dagligt grönsaksintag, barn, 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 sågs en uppgång av andelen barn som äter grönsaker varje dag i samtliga grupper av barn utifrån ekonomisk situation (figur 28). När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland var trenden statistiskt säkerställd i samtliga grupper och för både flickor och pojkar. Ökningen var särskilt tydlig, men från lägre nivåer, i gruppen av barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var genomsnittlig eller sämre.

Figur 29 visar att gruppen med eftergymnasial utbildning uppgav 2024 mer fysisk aktivitet, högre grönsaksintag, och en lägre andel daglig tobaksrökning än grupperna med förgymnasial respektive gymnasial utbildning

Figur 29. Levnadsvanor efter utbildningsnivå.

Uppgifterna om vuxna kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2024. Under 2006 till 2016 genomfördes undersökningen årligen och det nationella urvalet bestod då av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 genomförs den vartannat år med ett utökat nationellt urval (40 000–45 000 personer). År 2021 genomfördes en extra omgång med anledning av covid-19-pandemin. Andelen som besvarat enkäten har minskat från 60 procent 2006 till 39 procent 2024. Resultaten räknas upp till befolkningsnivå via kalibreringsviktning, vilket minskar en del av den skevhet som olika stort svarsbortfall i olika grupper medför. Betydande bortfallsskevhet kvarstår dock för grupperna män 16–29 år, kvinnor 16–44 år samt personer med förgymnasial utbildningsnivå, vilket föranleder att resultaten för dessa grupper bör tolkas med viss försiktighet.

Indikatorn Tobaksrökning bygger på frågan "Röker du?". Svarsalternativen är "Ja, dagligen", "Ja, ibland" samt "Nej". Här redovisas andelen som svarat "Ja, dagligen" och visar andelen personer i åldern 16–84 år som röker tobak dagligen.
Frågorna om rökning/snusning förändrades från år 2016. Svaret 'ibland' har ersatt 'då och då' och placeringen av svarsalternativen 'Nej ' har lagts överst.

Indikatorn Alkohol, riskkonsumtion visar andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar. Screeningtestet AUDIT-C används, som är en kortvariant av förlagan AUDIT (5). AUDIT utvecklades av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett verktyg att tidigt kunna upptäcka personer med riskkonsumtion av alkohol (6). AUDIT-C består av tre frågor om hur ofta man dricker, hur mycket man dricker en typisk dag då man dricker samt hur ofta man dricker sex glas eller fler vid ett och samma dryckestillfälle, och mäter risken för såväl kroniska som akuta skadeverkningar. Utifrån svaren på de tre frågorna skapas en summapoäng; män med 6 poäng eller mer och kvinnor med 5 poäng eller mer är i riskzon för att få, eller har redan fått, negativa fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser av sin konsumtion. Frågorna i HLV enligt AUDIT-C ändrades 2016 (mindre ändringar gjordes även 2021), vilket kan ha påverkat svarsfördelningen. Ändringarna 2016 innebar ett tillägg av tidsangivelsen "under de senaste 12 månaderna" i fråga 2 och 3 och en hänvisning till illustrationerna av glas i fråga 3 i AUDIT-C (tidigare angavs tidsangivelsen endast i fråga 1 och en hänvisning till illustrationerna av glas gavs endast i fråga 2).

Indikatorn Fysisk aktivitet (vuxna) visar andelen personer i åldern 16–84 år som uppger minst 150 minuter pulshöjande fysisk aktivitet under en vanlig vecka (7). Indikatorn härrör från två frågor där den första frågan handlar om regelbunden motion och träningsaktiviteter som gör att man blir andfådd och svettas och den andra frågan handlar om måttligt ansträngande fysisk aktivitet som får en att andas något kraftigare än normalt, t.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, cykling eller simning. De två frågorna har 6 respektive 7 svarsalternativ med stigande antal minutintervall. Mittenvärdet för intervallet i respektive svarsalternativ på de två frågorna vägs samman till ett gemensamt mått på aktivitetsminuter per vecka. Tiden i den mer intensiva aktiviteten (motions- och träningsaktiviteter) räknas dubbelt jämfört med tiden i måttlig fysisk aktivitet.

Indikatorn Grönsaker och rotfrukter, daglig, mäter intag minst två gånger per dag bland personer 16–84 år och är baserad på frågan: ”Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter? Gäller alla typer av grönsaker, baljväxter och rotfrukter (utom potatis). Gäller färska, frysta, konserverade, stuvade, grönsaksjuicer, grönsakssoppor m.m.”. Svarsalternativ: ”3 gånger per dag eller oftare”, ”2 gånger per dag”, ”1 gång per dag”, ”5–6 gånger per vecka”, ”3–4 gånger per vecka”, ”1–2 gånger per vecka” och ”Mindre än 1 gång per vecka eller aldrig”.

Indikatorerna om barn kommer från Skolbarns hälsovanor som är en enkätundersökning som genomförs bland skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför undersökningen på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Skolorna väljs slumpmässigt från Skolverkets skolregister. Skolbarns hälsovanor är en del av ett internationellt samarbete som leds av WHO. Frågan om fysisk aktivitet baseras på frågan: ”Hur många dagar har du varit fysiskt aktiv sammanlagt minst 60 minuter om dagen under de senaste 7 dagarna? Räkna ihop all tid som du är fysiskt aktiv varje dag”. Svarsalternativ: ”0 dagar”, ”1 dag”, ”2 dagar”, ”3 dagar”, ”4 dagar”, ”5 dagar”, ”6 dagar” och ”7 dagar”. Frågan om grönsaksintag baseras på frågan: ”Hur många gånger i veckan äter du vanligtvis grönsaker?”. Svarsalternativ: ”Aldrig”, ”Mindre än 1 gång i veckan”, ”1 gång i veckan”, ”2–4 dagar i veckan”, ”5–6 dagar i veckan”, ”Varje dag, 1 gång om dagen” och ”Varje dag, flera gånger om dagen”.

Deskriptiv statistik för vuxna i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16–84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009, och från 2010 och framåt personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och att den varierar över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och utveckling över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna för vuxna utförs på åldrarna 16–84 år för alla redovisningsgrupper, utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna för vuxna ingår kön, ålder, födelseland i fyra grupper, utbildningsnivå och hushållets inkomst fördelat på fem kvintiler (från lägsta till högsta disponibla inkomst). För barn ingår, kön, ålder, födelseland i tre grupper och ekonomisk situation. I de statistiska analyserna för vuxna är jämförelsegrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5). I de statistiska analyserna för barn är jämförelsegrupperna flickor, 15-åringar, födelseland Sverige och mycket bra ekonomisk situation.

I de statistiska analyserna för vuxna justeras resultaten för de olika redovisningsgrupperna enligt följande: kön, ålder och födelseland justeras för varandra. Utbildningsnivå justeras för kön, ålder och födelseland. I de statistiska analyserna för barn justeras redovisningsgrupperna enligt följande: kön, ålder och födelseland justeras för varandra. Ekonomisk situation justeras för kön, ålder och födelseland.

Dessa justeringar genomförs för att säkerställa att de funna skillnaderna inom en redovisningsgrupp, exempelvis utbildningsnivå, kan hänföras till just utbildning och inte en eller flera av de övriga redovisningsgrupperna.

Hushållets inkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive kapitalinkomster, efter det att skatt och andra negativa transfereringar som till exempel studielån dragits av, med hänsyn taget till hushållets storlek och sammansättning. Med detta mått antas alla personer inom ett hushåll ha samma inkomst. Hushållets inkomst kan redovisas från 2016.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från webbsidan Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

1. WHO. Noncommunicable diseases: key facts [Internet]. Geneva: WHO; 2021.
2. WHO. Action plan for the prevention and control of noncommunicable diseases in the WHO European region. Copenhagen: WHO; 2016.
3. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). GBD 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA: IHME, University of Washington; 2022.
4. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling: årsrapport 2022. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2022.
5. Bush K, Kivlahan DR, McDonell MB, Fihn SD, Bradley KA. The AUDIT alcohol consumption questions (AUDIT-C): an effective brief screening test for problem drinking. Arch Intern Med. 1998;158(16):1789-95. doi:10.1001/archinte.158.16.1789
6. Saunders JB, Aasland OG, Babor TF, de la Fuente JR, Grant M. Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction. 1993;88(6):791–804. doi:10.1111/j.1360-0443.1993.tb02093.x
7. Olsson SJG, Ekblom O, Andersson E, Börjesson M, Kallings LV. Categorical answer modes provide superior validity to open answers when asking for level of physical activity: across-sectional study. Scand J Public Health. 2016;44(1):70-6. doi:10.1177/1403494815602830.

Tabell 1 visar att dagligrökning och riskkonsumtion av alkohol har minskat. Grönsaksintag och tillräcklig fysisk aktivitet har ökat, både för barn och vuxna.