Ohälsa och skador till följd av spelproblem

Spelproblem drabbar många och kan få allvarliga konsekvenser för den som drabbas, anhöriga och samhället. Personer med spelproblem har ofta också en riskkonsumtion av alkohol, tobak och narkotika.

Spelproblem kan handla om allt från enstaka negativa konsekvenser till ett beroende. Spelproblem kan orsaka sämre hälsa och sämre ekonomi, men även leda till sociala problem. Problemen påverkar också närstående och samhället i stort.

Spelproblem kan ge allvarliga negativa konsekvenser.

Spelproblem har samband med psykisk ohälsa, riskbruk, sociala problem och ekonomiska problem som skuldsättning.

Pengar spelar en central roll i spelproblematik

Personer med spelproblem har oftare skulder och ekonomiska svårigheter i vardagen än andra. Det kan handla om:

  • att inte klara av fasta utgifter,
  • att ta snabblån med ofördelaktiga villkor,
  • att låna pengar av närstående för att finansiera spelandet.

Även närståendes psykiska hälsa påverkas av spelproblem

Även de som har nära relationer med personer som har spelproblem kan påverkas negativt. Nära anhöriga uppger oftare än andra att de är utsatta för våld eller har psykiska besvär, riskkonsumtion av alkohol, relationsproblem och ekonomiska svårigheter. De ekonomiska problemen kan handla om att man lånar ut pengar till spel, täcker upp för andra utgifter och hjälper till att ta lån eller att personen med spelproblem lånar pengar i ens namn.

Barn till personer med spelproblem mår sämre än andra barn och unga. De uppger att de har sämre psykisk och fysisk hälsa, har en mindre positiv tro på framtiden och är mer stressade och mer missnöjda med sin fritid. De har också överlag en sämre relation till sina föräldrar och upplever oftare att föräldrarna inte lyssnar på dem, inte kan hjälpa dem eller inte ger dem någon uppmuntran. Därför är det viktigt att barn och unga som växer upp i familjer där det finns spelproblem blir sedda och får stöd.

Suicidalitet bland personer med spelproblem

Personer med spelproblem uppger oftare än andra att de någon gång haft suicidtankar eller gjort ett suicidförsök. Folkhälsomyndigheten har gjort en sammanfattning av en litteraturöversikt och metaanalys vilken visade att 32 procent av personer med spelproblem uppger att de någon gång i livet haft suicidtankar, och 13 procent att de någon gång i livet gjort ett suicidförsök.

Genom att förebygga spelproblem är det möjligt att minska risken för psykisk ohälsa och för andra allvarliga konsekvenser såsom Suicidalitet.

Olika sätt att mäta och definiera skadligt bruk och beroende

Inom hälso- och sjukvården används klassifikationssystemet ICD-11. Inom psykiatrin används utöver ICD-11 också diagnosmanualen DSM-5 för att kategorisera psykiatriska sjukdomar och tillstånd.

Lyssna på innehållet

I ICD-11 finns diagnosen spelberoende med koden 6C50:

  • Frekventa och upprepade spelepisoder dominerar personens liv
  • Påverkar sociala, arbetsmässiga eller familjemässiga plikter negativt
  • Kriterierna ska vara uppfyllda under minst 12 månader

Problematiskt datorspelande (beroendebeteende med gejming) 6C51:

  • Varaktigt mönster av datorspelande
  • Personen förlorar kontrollen över spelandet
  • Prioriterar spelandet framför andra aktiviteter
  • Fortsätter spela trots allvarliga negativa konsekvenser
  • Kriterierna ska vara uppfyllda under minst 12 månader
Uppdaterad:
Dela länk till innehållet

Lyssna på innehållet

DSM- 5 är ett system för att kategorisera psykiatriska sjukdomar och tillstånd. I den femte versionen av diagnosmanualen används hasardspelsyndrom.

  • Problemen gäller spel om pengar
  • Inte annan spelproblematik, t.ex. datorspelande
  • Personen ska uppfylla 4 av 9 kriterier
  • Kriterierna ska vara uppfyllda inom 12 månader
  • Ju fler kriterier som uppfylls, desto svårare grad av hasardspelsyndrom

Läs vårt faktablad för mer information om kriterierna och graderingarna av kriterierna.

DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders) (PDF, 124 kB)

Uppdaterad:
Dela länk till innehållet

Lyssna på innehållet

Det finns olika mätinstrument för att upptäcka spelproblem. Med dem kan vi undersöka hur många som har spelproblem och hur problemen är fördelade i befolkningen. Instrumenten visar också olika nivåer av problem med spel om pengar.

Ett exempel är PGSI, ett självskattningsformulär med nio frågor. Det mäter spelproblem och risk för spelproblem under de senaste 12 månaderna.

PGSI (Problem Gambling Severity Index) (PDF, 119 kB)

Uppdaterad:
Dela länk till innehållet

Läs mer

Spelprevention.se