Förskola, skola och fritidshem – så här kan rörelse främjas

Skola används här som samlingsnamn för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola samt fritidshem.

Varför är det viktigt att skolan främjar rörelse?

Skolan når nästan alla barn och unga i Sverige och har därför en central roll i att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande. Beroende på hur dagen utformas kan fler barn få möjlighet att delta i rörelse och gemenskap – även barn som annars riskerar att stå utanför lek och gemensamma aktiviteter med andra barn.

Hur dagen utformas – till exempel utevistelse, uppmuntran till rörelse, undervisningens upplägg, raster, och hur förskole- och skolgårdar och klassrum används – påverkar hur mycket fysisk aktivitet barn och unga får under dagen. Vanor som skapas tidigt, som regelbunden rörelse, följer ofta med vidare i livet.

Att röra sig regelbundet bidrar till bättre:

• koncentration och lärande,
• motorisk utveckling,
• bättre sömn,
• starkare muskler och skelett,
• psykiskt välbefinnande,
• skolnärvaro och trivsel.

Främja rörelse i förskolan

Inspirationsfilm till att jobba med rörelse i förskolan. Filmen handlar om att förskolan främjar barns motorik och inlärning. Hur kan förskolan stimulera utveckling genom mer rörelse?

Riskfylld utomhuslek uppmuntrar till rörelse

Forskning visar att utomhuslek med en viss risk har positiva effekter på barns hälsa och utveckling. Barnen lär sig bland annat att utmaning sig, testa gränser och att lära sig om risker vilket har visat sig bidra till ökad fysisk aktivitet och rörelse.

Mer om riskfylld utomhuslek har positiva effekter på barns hälsa

Möjlighet till rörelse bidrar till jämlik hälsa

Skolan har en viktig kompensatorisk roll och kan bidra till att utjämna skillnader i barns förutsättningar för rörelse. Barn och unga är inte en homogen grupp med samma förutsättningar. Deras behov och möjligheter till rörelse skiljer sig åt, både i skolan och utanför. Vissa har begränsade möjligheter till aktiviteter på fritiden, till exempel på grund av socioekonomiska förutsättningar eller att det inte finns tillgång till rörelsefrämjande miljöer till exempel på landsbygden. Andra barn och unga kan behöva särskilt stöd eller anpassningar för att kunna vara fysiskt aktiva, till exempel barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom.

Anpassningar kan till exempel handla om att erbjuda olika nivåer av intensitet, ge längre tid eller fler pauser, skapa trygga och inkluderande miljöer för rörelse samt ge extra stöd från vuxna. På så sätt kan fler barn vara med i gemensamma aktiviteter, oavsett funktionsförmåga, hälsa eller andra förutsättningar.

När alla barn får möjlighet att röra sig regelbundet under skoldagen och utifrån egna behov kan det över tid bidra till att minska skillnader i rörelsevanor och hälsa.

Vem gör vad i skolan?

Möjligheten att främja rörelse formas av beslut på flera nivåer – från nationell styrning till hur verksamheter organiseras i vardagen. Här är en överblick över vilka aktörer som påverkar vad.

• På nationell nivå påverkar beslutsfattare och myndigheter genom styrning, regelverk och kunskapsstöd hur rörelse kan främjas. Exempelvis tar Skolverket fram läroplaner som ger riktlinjer för hur barns och ungas rörelse ska främjas inom förskolan, skolan och fritidshem. Skolverket och Socialstyrelsen har tagit fram vägledning för hur Elevhälsans arbete kan främja rörelse.
• På lokal nivå påverkar kommuner och fristående huvudmän genom att organisera verksamheterna och fördela resurser i förskola, skola och fritidshem och skapa förutsättningar i form av lokaler, skolgårdar, utrustning och kompetens. De följer också upp kvalitet och utveckling i arbetet.
• På verksamhetsnivå skapar rektorer och förskolechefer förutsättningar för att rörelse ska vara en naturlig del av skoldagen genom hur de leder verksamheten, prioriterar arbetssätt och omsätter läroplanens skrivningar i praktiken.
• I den dagliga verksamheten påverkar flera yrkesgrupper möjligheten att främja fysisk aktivitet:
  • Pedagoger genom hur de planerar undervisning, aktiviteter och raster.
  • Elevhälsan genom att stödja fysiskt aktiva lärmiljöer och ge stöd till elever som behöver anpassningar kring motorik, aktivitet och återhämtning.
  • Personal i skolrestaurang och fritidshem påverkar barns möjligheter till rörelse genom hur vardagen organiseras. Det kan till exempel handla om hur måltider planeras, hur köer utformas och hur barn förflyttar sig mellan olika aktiviteter under skoldagen. När sådana moment utformas så att barn får stå, gå och röra sig mer, kan stillasittandet minska och rörelse bli en naturlig del av dagen.

Fyra insatsområden för att främja rörelse

För att öka möjligheterna till rörelse i samhället mer genomgripande och långsiktigt behöver fyra områden prioriteras. De ger en riktning för hur det rörelsefrämjande arbetet kan stärkas och utvecklas. Så här kan man arbeta med dem inom förskola, skola och fritidshem:

• Stärk kunskapen: Ge personalen kunskap om rörelse, hälsa och motorisk utveckling och vad det betyder för bland annat inlärning och språkutveckling. Använd elevhälsoarbetet för att uppmärksamma och stödja elevers behov av rörelse.
• Prioritera platser och ytor: Skapa skolgårdar och lokaler som uppmuntrar till lek, rörelse och rörelsevariation. Ge utrymme för barnen att vara utomhus under skoldagen.
• Använd regelverk och riktlinjer: Använd skrivningar i läroplaner för förskola, skola och fritidshem om daglig fysisk aktivitet och som stöd för att planera in och genomföra undervisning med mer rörelse.
• Följ upp arbetet och använd resultaten: Följ upp hur skolverksamheter arbetar med rörelse i undervisning och lärmiljöer, och använd resultaten för att utveckla arbetet över tid.

Läs mer

• Främja rörelse bland barn och unga
• Samhällsplanering – så här kan rörelse främjas
• Riskful Play Organisationen (riskfulplay.se)
• Make a Move Västra Götaland (makeamovevastragotaland.se)
• Change the game (change-the-game.se)
• Balanserade Barn (balanseradebarn.se)