Förskola, skola och fritidshem – så här kan rörelse främjas
Rörelse under dagen gör att barn och unga mår bättre, både psykiskt och fysiskt. Elever som rör sig ofta har också lättare att lära sig. Sidan vänder sig till dig som arbetar inom förskola, skola eller fritidshem.
Förskola, skola och fritidshem spelar en avgörande roll för barns och ungas dagliga rörelse. Hälsofrämjande vanor formas tidigt. De påverkar hälsa och välbefinnande långt in i vuxenlivet.
Skolan används här som samlingsnamn för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola samt fritidshem.
Därför är det viktigt att skolan främjar rörelse
Skolan når nästan alla barn och unga i Sverige. Därför har skolan en central roll för att öka fysisk aktivitet och minska stillasittande.
Hur dagen utformas avgör hur mycket barnen rör sig. Det handlar om utevistelse, raster, upplägg av undervisning och hur skolgårdar och klassrum används. En genomtänkt dag ger fler barn möjlighet att delta i rörelse och gemenskap. Det gäller även barn som annars riskerar att stå utanför lek och aktiviteter.
Vanor som skapas tidigt följer ofta med genom livet. Regelbunden rörelse ger bättre:
- koncentration och lärande,
- motorisk utveckling,
- sömn,
- starkare muskler och skelett,
- psykiskt välbefinnande,
- skolnärvaro och trivsel.
Så kan rörelse främjas i förskola, skola och fritidshem
- Planera för lek, rörelse och utomhusvistelse varje dag.
- Använd korta rörelsepauser i undervisningen.
- Skapa inomhusmiljöer som stimulerar och möjliggör rörelse.
- Variera miljöerna inomhus för att främja aktivt lärande.
- Utforma förskole- och skolgårdar som lockar till lek och rörelse för olika åldrar och behov.
- Gör det tryggt och enkelt att gå eller cykla till förskolan och skolan.
- Samverka kring barn och elever som behöver anpassningar för att vara fysiskt aktiva. Ge till exempel stöd kring motorik, belastning eller återhämtning.
- Arbeta hälsofrämjande och gör rörelse till en del av skoldagen.
- Planera rörelsepauser och variera mellan stillasittande och aktivitet i undervisningen.
- Anpassa skoldagen för elever som behöver extra stöd för koncentration och återhämtning.
Här har vi samlat material som du kan använda i ditt arbete för att främja rörelse i förskolan, skolan och fritidshemmet. Materialet kan användas för att öka kunskapen och som inspiration. Använd gärna filmerna vid exempelvis presentationer, event eller kampanjer.
Filmer
Samtliga filmer finns även på Youtube.
Mer rörelse i skolan – en investering i lärande och hälsa
Filmen visar vad som händer i hjärnan när barn rör sig. Den visar också vad som krävs för att rörelsesatsningar ska ge effekt. Gisela Nyberg, professor i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), berättar utifrån forskningen.
Rörelse tidigt i livet – en grund för barns hälsa och utveckling
Filmen handlar om rörelsens betydelse för barns utveckling. Den visar hur rörelse påverkar den psykiska hälsan och motoriken. Suzanne Lundvall, professor vid Göteborgs universitet, ger sina tips till beslutsfattare.
Främja rörelse i förskolan – Inspirationsfilm till att jobba med rörelse i förskolan
Filmen handlar om att förskolan främjar barns motorik och inlärning. Hur kan förskolan stimulera utveckling genom mer rörelse?
Ladda ned filmen "Främja rörelse i förskolan". Den finns syntolkad och som trailer för nedladdning. Filmen är otextad och du måste även ladda ner tillhörande SRT-fil (textremsa).
Främja rörelse för förskola, skola och fritidshem – Nedladdningsyta (share.mediaflow.com)
Samtal om att främja rörelse i skolan – panelsamtal från digital kick-off
Medverkar i filmen gör representanter från Skolverket, RF-SISU och En frisk generation (från den 10 februari 2026).
Webbinarium: Mer rörelse i skolan – en investering i lärande och hälsa
Handlar om hur skolor kan skapa bättre förutsättningar för elevernas dagliga rörelse. Medverkande kommer från Riksidrottsförbundet, RF-SISU Dalarna, Generation Pep och Skolidrottsförbundet i Skåne (från den 15 juni 2026).
Faktablad och rapporter
Främja rörelse i förskolan
Vi har tagit fram faktablad "Främja rörelse i förskolan" med konkreta tips, råd och inspiration. Det riktar sig till dig som arbetar med förskolebarn, till exempel förskollärare, pedagoger och verksamhetschefer.
Insatser för att främja fysisk aktivitet bland barn och unga i skolan
Vår kunskapsöversikt "Insatser för att främja fysisk aktivitet bland barn och unga i skolan" visar att det vetenskapliga stödet är starkast för insatser inom skolan. Inom skolan kan även specifika insatser ha effekt. Exempel är insatser som involverar elever vid yrkesutbildningar, vårdnadshavare, kamratutbildare, skolpolicyer och digital hälsa.
Insatser för att främja fysisk aktivitet bland barn och unga – kartläggande litteraturöversikt
Riskfylld utomhuslek uppmuntrar till rörelse
Forskning visar att utomhuslek med viss risk gynnar barns hälsa och utveckling. Barnen lär sig att utmana sig, testa gränser och bedöma risker. Det bidrar till mer fysisk aktivitet och rörelse.
Riskfylld utomhuslek har positiva effekter på barns hälsa
Främja barns hälsa med goda utemiljöer
Ett samlat stödmaterial för hur du kan planera, utforma och förvalta utemiljöer för att främja barns hälsa.
Främja barns hälsa med goda utemiljöer
Förskolors och skolors fysiska miljö
Boverkets publikation "Förskolors och skolors fysiska miljö" är en vägledning om att utforma miljöer som främjar hälsan för barn.
Regelverken och styrdokumenten ger dig stöd och hävstänger i arbetet med rörelse i förskola, skola och fritidshem.
Skollagen nämner inte rörelse eller fysisk aktivitet. Men 2 kap. 25 § säger att elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär bland annat att främja rörelse.
Skolans gemensamma elevhälsoarbete (skolverket.se)
- Förskolan: Leken är grunden för barns utveckling, lärande och välbefinnande. Barnen ska få lek, rörelse och naturupplevelser varje dag. Personalen ska ge tid, rum och ro för både barninitierad och vuxenledd lek.
- Förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet: Läroplanerna säger att utbildningen ska främja elevernas hälsa, lek, rörelse och skapande. Eleverna ska utveckla allsidig rörelseförmåga och uppleva rörelseglädje.
- Gymnasieskolan: Utbildningen ska främja elevernas hälsa och välbefinnande. Skolan ska sträva efter att ge eleverna förutsättningar att röra sig regelbundet.
Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (skolverket.se)
Läroplan för anpassade grundskolan (skolverket.se)
Möjlighet till rörelse bidrar till jämlik hälsa för elever
Skolan har en viktig kompensatorisk roll. Den kan utjämna skillnader i barns förutsättningar för rörelse.
Barn och unga är inte en homogen grupp. Deras behov och möjligheter skiljer sig åt, både i skolan och utanför. Vissa har begränsade möjligheter till aktiviteter på fritiden. Det kan bero på socioekonomiska förutsättningar eller brist på rörelsefrämjande miljöer, till exempel på landsbygden. Andra behöver särskilt stöd eller anpassningar, till exempel barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom.
Anpassningar kan innebära olika nivåer av intensitet, längre tid eller fler pauser. Det kan också handla om trygga och inkluderande miljöer och extra stöd från vuxna. Då kan fler barn delta i gemensamma aktiviteter, oavsett funktionsförmåga, hälsa eller andra förutsättningar.
När alla barn får röra sig regelbundet, utifrån egna behov, kan det över tid minska skillnader i rörelsevanor och hälsa.
Rörelse i skolan – vem gör vad?
Möjligheten att främja rörelse formas av beslut på flera nivåer, från nationell styrning till vardagens organisering.
Nationell nivå
Beslutsfattare och myndigheter påverkar genom styrning, regelverk och kunskapsstöd. Skolverket tar till exempel fram läroplaner med riktlinjer för att främja rörelse. Skolverket och Socialstyrelsen har tagit fram vägledning för hur elevhälsoarbetet kan främja rörelse.
Lokal nivå
Kommuner och fristående huvudmän organiserar verksamheterna och fördelar resurser. De skapar förutsättningar genom lokaler, skolgårdar, utrustning och kompetens. De följer också upp kvalitet och utveckling.
Verksamhetsnivå
Rektorer och förskolechefer skapar förutsättningar för att rörelse blir en naturlig del av dagen. De gör det genom att leda verksamheten, prioritera arbetssätt och omsätta läroplanen i praktiken.
Yrkesgrupper i den dagliga verksamheten
Flera yrkesgrupper påverkar barnens möjlighet till fysisk aktivitet:
- Pedagoger planerar undervisning, aktiviteter och raster.
- Elevhälsan stödjer fysiskt aktiva lärmiljöer och hjälper elever som behöver anpassningar kring motorik, aktivitet och återhämtning.
- Fritidspedagoger och annan skolpersonal påverkar barnens rörelse genom hur skoldagen organiseras. Exempel är rastaktiviteter och hur barnen förflyttar sig mellan aktiviteter. Utforma momenten så att barnen får stå, gå och röra sig mer. Då minskar stillasittandet och rörelsen blir en naturlig del av dagen.
Läs mer om olika aktörer
Vi har listat aktörer på nationell nivå som på olika sätt erbjuder stöd eller tjänster för att främja rörelse inom förskola, skola och fritidshemmet.
Aktörer som främjar rörelse inom sektor skola
Fyra insatsområden för att främja rörelse i skolan
Fyra områden behöver prioriteras för att öka rörelsen långsiktigt. De visar hur arbetet kan stärkas inom förskola, skola och fritidshem.
- Stärk kunskapen: Ge personalen kunskap om rörelse, hälsa och motorisk utveckling. Lyft fram vad det betyder för inlärning och språkutveckling. Använd elevhälsoarbetet för att uppmärksamma och stödja elevers behov av rörelse.
- Prioritera platser och ytor: Skapa skolgårdar och lokaler som uppmuntrar till lek, rörelse och rörelsevariation. Ge barnen utrymme att vara utomhus under dagen.
- Använd regelverk och riktlinjer: Använd skrivningarna i läroplanerna om daglig fysisk aktivitet. Använd dem som stöd när ni planerar och genomför undervisning med mer rörelse.
- Följ upp arbetet: Följ upp hur verksamheten arbetar med rörelse i undervisning och lärmiljöer. Använd resultaten för att utveckla arbetet över tid.