Fysisk aktivitet bidrar till bättre fysisk och psykisk hälsa medan stillasittande ökar risken för flera sjukdomstillstånd. Att få fler människor att röra sig har en tydligt positiv hälsoeffekt för varje individ och för folkhälsan i stort. All rörelse räknas. Här hittar du information om området och stöd i arbetet med att främja rörelse.
För att minska stillasittandet och främja rörelse behöver vi öka kunskap, sänka trösklar och stärka motivationen att röra oss lite mer i vardagen. Här finns material som underlättar kommunikation riktat till allmänheten.
Hela samhället samarbetar i en nationell kraftsamling för att förbättra möjligheterna till vardagsrörelse.
Civilsamhällesorganisationer med rörelsefrämjande verksamhet kan söka statsbidrag. Sista ansökningsdag är 30 mars.
Statsbidrag till organisationer som arbetar med rörelsefrämjande aktiviteter
Läs om hur du kan främja rörelse bland personer med funktionsnedsättning.
Rörelse och fysisk aktivitet bland personer med funktionsnedsättning
Håll dig uppdaterad om vad som är på gång inom området fysisk aktivitet och stillasittande. Anmäl dig till vårt informationsbrev.
Fysisk aktivitet främjar hälsan och välbefinnandet. Men för att få fler att röra sig och minska stillasittandet i befolkningen krävs en gemensam kraftsamling. Därför har nu tolv myndigheter och SKR ingått avsiktsförklaringar för ett rörelsefrämjande samhälle.
Årets Fritidskort måste användas senast den 30 november. Valmöjligheterna är många ̶ hittills har fyra av tio föreningar och kulturskolor, som kan vara med i Fritidskortet, anslutit sig. Och fler är på ingång.
Hur mycket vi rör oss, sitter stilla och sover hänger ihop med risken att drabbas av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och depression. Folkhälsomyndigheten och Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, deltar i ett EU-projekt för att kunna förebygga sjukdomarna bättre.
Fritidskortet ger fler barn och unga tillgång till en aktiv och stimulerande fritid. Årets Fritidskort måste användas innan den 30 november, och kan även användas för att betala för aktiviteter som startar senare i år eller nästa år.
Här visar vi hur checklistan kan användas i praktiken. I det fiktiva exemplet planerar man att implementera webbaserad träning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet är att öka tillgängligheten till fysisk aktivitet och möta individuella behov.
Den här checklistan är ett praktiskt stöd för att planera, genomföra och följa upp insatser som främjar fysisk aktivitet. Den är utformad för att användas kontinuerligt under hela implementeringsprocessen för att säkerställa kvalitet och anpassning.
Syftet med faktabladet är att höja medvetenheten om matmiljöns betydelse för vår matrelaterade hälsa. Faktabladet beskriver kortfattat hur våra matvanor påverkar vår hälsa, hur de har utvecklats över tid och faktorer i matmiljön som har betydelse för vår matkonsumtion.
I en undersökning som Folkhälsomyndigheten gjort med vårdnadshavare till barn 8–16 år framgår att många, men inte alla barn har en meningsfull fritid. Undersökningen visar att deltagande i organiserade fritidsaktiviteter kan bidra till en meningsfull fritid.