Barn och unga har viktiga perspektiv på hållbarhet, gemenskap och social rättvisa, men får sällan äkta inflytande över utvecklingen av sina vardagsmiljöer. Här samlar vi några konkreta råd och verktyg för hur du kan involvera dem i planeringen och utvecklingsprojekt.
Barns hälsa och utveckling stärks när de får inflytande. Delaktighet i planering och beslut utvecklar barns förmåga att uttrycka, förstå och prioritera sina behov, vilket gynnar både deras välbefinnande, självkänsla och kommunikativa färdigheter. Barn och unga har ofta konkreta idéer om hur samhället kan främja hälsa, trygghet och jämlikhet, men deras perspektiv beaktas sällan i beslutsprocesser. Genom att inkludera dem i frågor som rör deras boende- och närmiljö kan du bättre tillgodose alla åldrars behov – och uppfylla lagkrav i exempelvis barnkonventionen.
Inkludera barn och unga i planeringsprocesser så att deras förslag blir en naturlig del av besluten. Låt deras idéer om lekplatser, cykelvägar eller mötesplatser vägleda utformningen av nya områden. Det ökar tilliten till planeringen och leder till bättre lösningar.
Använd workshops, enkäter och dialoger från start. Se till att alla åldrar och grupper – särskilt marginaliserade – får utrymme att påverka. Anpassa metoder efter ålder och förmåga. Små barn kan rita, äldre ungdomar kan delta i digitala forum. Ta hjälp av de kompetenser inom förvaltningen som jobbar och möter barn och unga i deras vardag.
Barn är olika – skapa överblickbara, tillgängliga och varierade miljöer som främjar lek, rörelse och sociala möten. Tänk även på barn med olika typer av funktionsnedsättningar – planera för rullstolsanpassade ytor, tydliga vägar och lugna platser för återhämtning.
Berätta för barnen hur deras åsikter och synpunkter kommer att tas om hand. Var också tydlig inom vilka ramar ni kan ta om hand barnens inspel och anpassa detta efter barnens ålder och förmåga. Det är viktigt att barnen får rimliga förväntningar på vad deras inspel kan få för påverkan.
Planera utifrån barns upplevelser och levda erfarenheter av trygghet, segregation och ojämlikhet – inte enbart utifrån tekniska eller ekologiska mål.
Ge utbildning och tydliga riktlinjer till vuxna, så att de underlättar – inte hindrar – barns delaktighet. Förklara vad som går att påverka och varför vissa beslut tas.
Ge åldersanpassad feedback på barns bidrag. Låt dem utvärdera processen för att stärka deras roll. Det kan öka engagemanget och gemenskapens tillit till planeringen.
Platskompassen är ett verktyg för att strukturera dialog med och mellan invånare om ett område. Genom att belysa både de fysiska och sociala aspekterna – och hur de hänger ihop – får vi en helhetsbild av platsens styrkor och utmaningar.
Verktyget bygger på 14 teman, där varje tema innehåller huvudfrågor och hjälpfrågor som leder samtalet framåt. På så sätt blir det enklare att få igång dialogen, bedöma kvaliteten på området och tydliggöra var det finns utvecklingsmöjligheter.
Platskompassen utvecklades i Skottland som ett dialog- och planeringsverktyg för att främja delaktighet i samhällsplaneringen. Verktyget har lyfts fram av WHO:s europeiska Healthy Cities-nätverk och spridits till många olika länder i Europa som ett exempel på hur man kan arbeta med delaktighet, hälsa och hållbar stadsutveckling.
Platskompassen finns på svenska och även i versioner för barn 5–12 år och ungdomar 13–18 år.
Platskompassen (healthycities.se)
Platskompasen – En version för ungdomar (healthycities.se)
Platskompassen – En version för barn (healthycities.se)
Detta projekt (GA – 101128023) samfinansieras av Europeiska unionen. De synpunkter och åsikter som uttrycks är endast upphovsmannens och utgör inte Europeiska unionens eller Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågors (HADEA) officiella ståndpunkt. Varken Europeiska unionen eller HADEA tar något ansvar för dessa.
