Främjande och förebyggande arbete för äldre personers psykiska hälsa

Vägledningen utgår från de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten har tagit fram och är indelad i sju delar: Den här inledande delen med bakgrund, syfte och kopplingar till annat utvecklingsarbete, därefter två övergripande teman och fyra fördjupningsteman.

I varje del finns diskussionsunderlag i form av filmer och texter, till exempel artiklar, webbtexter, faktablad och rapporter. Till varje del hör också reflektionsfrågor som du och din arbetsgrupp kan utgå från.

Syfte med vägledningen

Syftet med den här vägledningen är att skapa bättre förutsättningar för äldres psykiska hälsa. Det kan ni i er verksamhet göra genom att synliggöra och involvera äldre personer och uppmärksamma variationen i behov och förutsättningar. I förlängningen kan det leda till att verksamheter på ett bättre sätt inkluderar äldreperspektivet i sitt kvalitets- och utvecklingsarbete, för att i nästa steg stärka målgruppens psykiska hälsa och välmående.

I den här vägledningen definierar vi äldre personer som alla personer som har fyllt 65 år. Målgruppen består av mer än två miljoner svenskar och spänner över flera generationer. Det är en heterogen grupp med många olika förutsättningar, behov, erfarenheter och önskemål.

Vilka områden fokuserar vägledningen på?

Vägledningen fokuserar på några delar av det främjande och förebyggande arbetet som kan skapa bättre förutsättningar för äldres psykiska hälsa. Fokus är på att stärka den psykiska hälsan och välbefinnandet, och att stärka äldres motståndskraft inför framtida hälsoutmaningar. Materialet kan användas för ett generellt utvecklingsarbete inom många olika verksamheter, exempelvis inom kultur- och fritidssektorn eller sociala verksamheter.

Vägledningen berör dock inte stöd, behandling eller andra vårdrelaterade insatser inom äldreomsorgen eller hälso- och sjukvården.

Hur kan vägledningen användas?

Vägledningen riktar sig till verksamheter i kommuner, i regioner eller inom civilsamhället som möter äldre i sitt arbete. Den kan användas som en resurs i det pågående utvecklingsarbetet, i kompetensutvecklingen och i den dagliga verksamheten.

Det går att använda hela materialet eller välja särskilda delar. Det finns två övergripande teman: ”Kunskap om psykisk hälsa och åldrande” och ”Äldres delaktighet och inflytande”. De är basen för arbetet. Vi rekommenderar att ni går igenom dem först, innan ni fortsätter med någon av de fyra fördjupningarna.

Materialet består av filmer, texter och reflektionsfrågor. Vissa delar handlar främst om att öka kunskapen, öka medvetenheten och förändra beteenden hos medarbetarna, medan andra mer fokuserar på att resonera om och utveckla den egna verksamheten.

Stärk det pågående utvecklingsarbetet

Använd gärna vägledningen som en del av ert pågående kvalitets- eller utvecklingsarbete. Koppla den till de styrdokument och strategier som finns:

• De folkhälsopolitiska målen är en stödstruktur för folkhälsoarbetet i kommuner och regioner. I den här vägledningen finns flera kopplingar till det breda folkhälsoarbetet, exempelvis delmålet om kontroll, inflytande och delaktighet.
• Det handlar om livet – den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. I arbetet med strategin kan den här vägledningen användas för att särskilt uppmärksamma gruppen äldre personer. Äldrefrågorna ska genomsyra hela strategiarbetet så det finns inget specifikt delmål om äldre personer.
• Socialtjänstlagen lyfter bland annat att äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Lagen har numera också ett tydligt främjande och förebyggande perspektiv, och arbetet ska främja jämställda levnadsvillkor. Ett värdigt liv omfattar respekten för äldres privatliv och kroppsliga integritet, deras rätt till självbestämmande och delaktighet, hänsyn till individuella behov och rätten till insatser av god kvalitet och ett bra bemötande. Vägledningen kan komplettera och stärka det pågående arbetet med implementering av Socialtjänstlagen.
• Tillsammans för god gemenskap i hela befolkningen – den nationella strategin mot ensamhet. Äldre är en prioriterad målgrupp i strategin. I den här vägledningen finns hänvisningar till material och diskussionsfrågor i strategin som handlar om att stärka äldres sociala relationer och minska ensamheten.
• Reformen God och nära vård. Arbete för att stärka äldres delaktighet och det hälsofrämjande perspektivet ingår i vägledningen, och har koppling till arbetet med omställningen till god och nära vård.

Att arbeta med äldrefrågor handlar om att arbeta med ett rättighetsperspektiv. Äldre personer har rätt att må bra hela livet och samhället måste skapa förutsättningar för det. De rättigheter som gäller den övriga befolkningen gäller också för äldre personer. Det är viktigt att värna om individens rättigheter, även när vardagen förändras och det blir svårare att leva självständigt.

Att arbeta med äldrefrågor handlar också om att arbeta med ett jämlikhetsperspektiv. Människors förutsättningar och möjligheter påverkas av bland annat ålder, kön, födelseland, sexuell identitet, socioekonomi och utbildningsnivå. Dessa faktorer kan också påverka varandra i ett komplext samspel.

Tänk på det här

Nedan följer några medskick som kan vara bra att ha med i utvecklingsarbetet:

• Avsätt tid och resurser för att prioritera äldrefrågorna i verksamheten. Bestäm vilket mål ni har med kompetensutvecklingen eller utvecklingsarbetet.
• Gör äldre personers delaktighet till en naturlig del av utvecklingsarbetet. Undersök vilka behov de äldre har genom att involvera dem i planering, genomförande och utvärdering av de hälsofrämjande insatserna.
• Äldre personer är en viktig resurs i samhället – ta tillvara deras erfarenheter, kunskap och kompetens.
• Se de äldres psykiska hälsa som en investering. Äldre personer som mår bra, trivs och får möjlighet att utvecklas kan exempelvis jobba längre, engagera sig i civilsamhällets viktiga arbete, vara ett stöd för vänner och familj och bidra på olika sätt i lokalsamhället. De får en bättre motståndskraft och klarar sig själva längre upp i åren.
• Samla kraft gemensamt, se över samverkansmöjligheterna och kroka arm med fler aktörer. Arbetet med att stärka förutsättningarna för äldres psykiska hälsa kan gynnas av samverkan och gemensamma insatser från flera aktörer. I vissa kommuner finns etablerad samverkan mellan kommunen, regionen, civilsamhället och privata aktörer eller företag. Andra kommuner har ännu inte kommit lika långt i det arbetet.
• Värna om äldreperspektivet i det systematiska kvalitetsarbetet. Att lyfta olika målgrupper, exempelvis äldre personer, i kvalitetsarbetet kan minska risken att någon grupp glöms bort eller marginaliseras. Fundera på hur ni arbetar med rättigheter och jämlikhet för äldre personer.

Vad behöver äldre för att må bra?

Den psykiska hälsan påverkas av omgivningen och samhället. Det handlar om rättigheter, möjligheter och begränsningar i vardagen, men också om levnadsvanor, sysselsättning och upplevelser. Vissa saker som påverkar den psykiska hälsan går att förändra, bland annat genom att satsa på sociala relationer, erbjuda meningsfulla aktiviteter och stärka den fysiska hälsan. Andra saker är svårare att påverka.

Den här filmen beskriver på ett övergripande sätt vad som påverkar människors psykiska hälsa.

Vad påverkar vår psykiska hälsa

Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten, beskriver vad som påverkar vår psykiska hälsa och hur vi kan stärka vår motståndskraft.

Äldres behov är oftast inte nya behov

Äldre personer har samma behov som tidigare i livet, men förutsättningarna för att möta dessa behov kan förändras – både i samhället och för individen. I rapporten ”Samma behov – andra förutsättningar” lyfter äldre själva upp ett antal områden som är viktiga för att de ska må bra. Några av dem tas upp i den här vägledningen, men den ger inte hela bilden.

Om äldres personers psykiska hälsa

De flesta äldre personer har ett gott psykiskt välbefinnande. Men en del upplever psykiska besvär och skillnaderna är stora mellan olika grupper. Äldre som bor ensamma har oftare sämre psykiskt välbefinnande än andra, liksom de som är utlandsfödda, saknar ekonomisk marginal, har en långvarig sjukdom eller är över 85 år. Därför behöver det främjande arbetet både nå ut brett och fokusera på de grupper som är socialt, ekonomiskt eller hälsomässigt sårbara.

Åldrandet medför naturliga förändringar i kropp och hjärna, och risken för åldersrelaterade sjukdomar ökar med åren. Men den faktiska åldern behöver inte spegla den biologiska åldern eller funktionsförmågan. En 70-åring kan till exempel vara lika pigg som en 50-åring. Det beror på att många andra faktorer påverkar hälsan.

Åldrandet innebär också sociala förändringar som påverkar livet och måendet. Många får till exempel ett mindre socialt nätverk när de går i pension, vilket kan ge sämre hälsa och välbefinnande. Att förlora någon närstående kan också inverka negativt.

Äldre personer behöver i stort sett samma saker som andra för att må bra. Men deras förutsättningar förändras genom olika livshändelser och förändringar i fysisk och kognitiv förmåga. Genom att stärka sociala relationer, meningsfulla aktiviteter och den fysiska hälsan kan det psykiska välbefinnandet förbättras.

Det är viktigt att beakta de skiftande förutsättningarna och behoven i de sammanhang där äldre personer vistas. Dialog med de äldre själva är avgörande för utvecklingsarbetet och kan leda till mer träffsäkra och relevanta insatser.

Läs mer om äldres psykiska hälsa

• Samma behov – andra förutsättningar, kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser
• Lyssna på huvudresultaten från rapporten i Folkhälsomyndighetens podd Liv och hälsa: Kartläggning visar – det behöver äldre för att må psykiskt bra (podcasts.apple.com)