Om mässling i korthet

Mässling brukar först ge följande symtom:

• torrhosta
• irriterade och röda ögon som är känsliga för ljus.
• hög feber.

Efter några dagar får man utslag. Utslagen brukar först märkas i ansiktet och sedan sprida sig till resten av kroppen. Utslagen kan se olika ut på olika hudtyper.

På ljus hud brukar utslagen först vara ljusröda men mörknar efter några dagar. På mörk hud brukar utslagen vara mörkare redan från början. De kan ibland vara svåra att se.

En stor majoritet är ovaccinerade.

Vaccinet skyddar alltid bra mot allvarlig sjukdom, men det finns en mycket liten risk att du blir smittad trots vaccination. Då blir sjukdomen lindrigare och risken att smitta vidare är mycket liten jämfört med om du inte är vaccinerad alls.

Kontakta en vårdcentral eller 1177 på telefon för rådgivning och bedömning.

Barn får bra skydd mot mässling redan efter första dosen. Det finns sällan anledning till att ta dos 2 före den ordinarie tidpunkten enligt schemat för vaccinationsprogrammet.

Om du har blivit vaccinerad framgår det av det vaccinationskort du fått som barn. Har du inte tillgång till ditt vaccinationskort kan du få informationen från den vårdgivare du tillhörde. Du kan också ta reda på om vaccination mot mässling erbjöds när du var liten, genom att titta i tabellen på Folkhälsomyndighetens webbsida Vaccin funkar/Tema: Mässling.

Är du född innan vaccinationerna kom igång på 1970-talet är det en bra idé att vaccinera sig om du inte är vaccinerad och inte haft mässling. Är du född senare men är inte vaccinerad och har inte haft mässling är det också bra att vaccinera sig för att få skydd. Om du är osäker på om du är vaccinerad eller inte går det bra att ta en extra dos, det är inte skadligt.

Vaccinationstäckningen varierar över tid och mellan olika geografiska områden. Variationer i vaccinationstäckning kan ofta förklaras i eftersläpning i rapportering, och ytterligare orsaker behöver alltid studeras i det aktuella sammanhanget.

Personer födda innan vaccination mot mässling infördes i vaccinationsprogrammet har ofta haft sjukdomen och är därmed immuna.

Personer som är födda på 1970-talet och uppvuxna i Sverige kan i vissa fall bara ha fått en dos eftersom allmän vaccination började erbjudas från 1971 och vaccination med två doser vaccin infördes först 1982. Alla vuxna rekommenderas att se över sitt skydd mot mässling och komplettera vaccinationen vid behov.

Det kan också finnas mindre grupper där immuniteten av någon anledning är lägre.

Även om vi har eliminerat mässling och röda hund, genom en hög immunitet generellt i befolkningen, så finns det fortfarande personer som saknar immunitet eftersom de varken har haft sjukdomen eller vaccinerat sig. Om dessa exponeras för mässlingsviruset, till exempel vid en utlandsresa, kan de insjukna. De kan sedan sprida viruset inom Sverige till andra utan immunitet. (Så länge spridningen inte pågår inom landet under 12 månader eller mer så anses smittämnet fortfarande vara eliminerat.)

De flesta smittkedjor i Sverige är också korta, och utbrott med mer än fem personer är ovanliga. Om en smittsam person har många kontakter, t.ex. sitter länge i ett väntrum, eller bor i ett område där många saknar immunitet, blir risken för utbrott större. Utbrotten brukar dock sällan få spridning utanför området eller gruppen.

Folkhälsomyndigheten stödjer barnhälsovård, elevhälsa och vårdnadshavare med kunskap och kommunikationsstöd om sjukdomar och vaccinationer, som underlag för beslutet om vaccination.

Barnhälsovården (som ger den första dosen mot mässling vid 18 års ålder) och elevhälsan (som ger den andra dosen i årskurs 1–2) når så gott som alla barn och familjer i Sverige. De har en löpande dialog och ger familjerna stöd med barnets hälsa i fokus. Där kan alla vårdnadshavare ställa frågor och få svar på eventuella funderingar i samband med vaccinationen.

Folkhälsomyndigheten samverkar också med regioner och kommuner och kan ge stöd för deras eget arbete med att utforska och stärka förutsättningarna för vaccination genom riktade och lokala insatser.

Eftersom mässling är mest smittsam av de tre sjukdomarna, så ökar troligen först antalet mässlingsfall efter några år, och senare även antalet fall av påssjuka eller röda hund. Efter 5-10 år kan det uppstå större epidemier av mässling hos mottagliga individer.

Ett exempel på vad som kan hända om färre barn vaccineras kommer från Storbritannien. På grund av en nedgång i vaccinationstäckningen där runt millennieskiftet ökade antalet mässlingsfall kraftigt i landet och sjukdomen fick fäste i befolkningen igen. Detsamma skulle kunna hända i Sverige.

• Frågor och svar om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund
• Vaccin funkar, Tema: Mässling

Om du har haft mässling har du ett livslångt skydd mot sjukdomen och kan varken bli smittad eller smitta andra. Om du inte har haft mässling kan du behöva se över ditt vaccinationsskydd. Två doser ger ett fullgott skydd.